![]()
Redan för tretton år sedan fick Göteborgs-Posten ta del av berättelser från förtvivlade familjer som berättade hur det islamiska religiösa förtrycket i Göteborgs förorter börjat hårdna allt mer. Kvinnor och flickor förbjöds exempelvis att dansa och cykla och det fanns ett socialt tryck att kvinnor skulle bära slöja. Situationen har gradvis förvärrats och i många Göteborgsförorter råder en kultur präglad av islamsk extremism och parallella samhällen.
Utfryst om man inte följer islam
Om man inte lever enligt islams religiösa normer riskerar man att bli utstött. En familj berättar exempelvis för GP att de har blivit föremål för omfattande ryktesspridning eftersom ingen i familjen bär slöja. Mamman i familjen berättar att andra familjer säger åt sina barn att inte leka med deras barn. Hon själv har blivit kallad gris och hora för att hon bär korta shorts. Familjen har även nekats service i vissa butiker.
En trettiosjuårig man som förut bodde i Göteborgsförorten Gårdsten berättar att vissa föräldrar tvingar på treåringar slöja och uppger att man riskerar att bli utfryst om man inte följer islam. Samma bild delar den sekuläre muslimen, libanesen Anwar Mahra i Lövgärdet, som menar att situationen har förvärrats de senaste åren.
– Det kan hända på torget. Att jag inte blir serverad på restaurang. Eller att folk säger saker om min familj. Det värsta är när det börjar gå ut över dina barn, uppger Mahra till Göteborgs-Posten och tillägger att han blir utfryst eftersom han äter griskött.
Ovanstående berättelser är bara ett axplock av de berättelser som har strömmat in till Göteborgs-Posten. Flera människor, de flesta sekulära muslimer, boende i Göteborgs utsatta områden, har slagit larm om hot och trakasserier. De utsatta bor i områden som Bergsjön, Tynnered och Lövgärdet som länge har präglats av religiös extremism.
Det verkar alltså som om sekulära muslimer som har velat komma ifrån islams förtryck riskerar att stöta på samma förtryck i Sverige. I en tidigare
artikel publicerad i Nya Tider, som handlar om arabiseringen av Malmö ges delvis samma bild. Invandrare som kom till Sverige för tjugo-trettio år sedan oroar sig över hur extremt radikaliserade många av de nya migranterna kan vara och även från Malmö kommer de vittnesmål om hur nyare migranter frågar invandrare som varit här en längre tid, om de går till moskén och vilken religion de bekänner.
