Inrikes - NyaTider.se

Föreningen Välgörenhets Organisationernas Allians Kaukasus började redan under hösten 2016 att genomföra sina planer att bygga en stor moské i Alvesta genom att köpa mark och söka finansiering bland andra muslimska föreningar samt privata donationer. Planen är att bygga en moské med plats för 500 besökare, ett bibliotek samt föreningslokaler. [caption id="attachment_45806" align="alignright" width="312"]

Sharif Salangiri, styrelseledamot i föreningen Välgörenhets Organisationernas Allians Kaukasus. Foto: Privat[/caption] – Vi skall även ha bibliotek och lokaler som allmänheten kan hyra, på så vi hoppas vi bli självförsörjande. Vi kommer inte vara instängda utan alla är välkomna att titta in – muslimer som icke-muslimer. Vi räknar med att ungefär 500 personer kan befinna sig i huset samtidigt, sade Sharif Salangiri, styrelseledamot i föreningen till SVT.

Folkliga protester – ignorerades av politikerna

Det planerade bygget av moskén, mitt i ett villaområde, väckte omedelbara protester hos lokalinvånarna som av flera olika skäl var allt annat än positivt inställda till det planerade bygget. En namninsamling startades upp och boende i närområdet kunde lämna in 672 namnunderskrifter i protest till kommunstyrelsen i Alvesta. – Den här fastigheten är tänkt att byggas inne i ett villasamhälle, det är endast tio meter från mitt hus. Vi anser att den här typen av föreningsverksamhet kan skapa oreda i trafiken, säger Arne Karlsson, som är en av initiativtagarna till namninsamlingen till SVT. En motivation till protestlistan var en ökad känsla av otrygghet då ”flera attentat riktats mot liknande byggnader i Sverige”. En annan motivation bakom protesterna är även att bostadspriserna i området kommer att sjunka eftersom det är väldigt få svenskar som aktivt skulle vilja söka sig till ett bostadsområde där de bor grannar med en moské. Protestlistan och överklaganden av olika detaljplaner gav dock inte det resultat som de boende i området önskat. Vid ett sammanträde som hölls den 12 mars tog nämnden för myndighetsövning beslutet. Alvesta kommun skriver i godkännandet att ansökan stämmer överens med den gällande detaljplanen. – Därför blir bygget beviljat. Det är inga konstigheter. Vi följer bygglagen och miljöbalken och behandlar alla likadant, säger Lisbeth Holmqvist (S), ordförande i nämnden. SD var det enda partiet som valde att ta ställning för de lokalboende i frågan, men de saknade politiska möjligheter att stoppa bygget. – Vi har opponerat oss mot det och sagt nej från början, bland annat med hänvisning till trafiksituationen och den könssegregering man kommer bedriva, säger SD:s ordförande i Alvesta, Arvid Nikolausson, till Samhällsnytt. – Tyvärr har inte SD någon plats i nämnden för myndighetsutövning där beslutet togs och frågan har inte varit uppe i fullmäktige. Dock gick jag upp på allmänhetens frågestund och debatterade mot kommunalrådet där det framgick att jag företrädde SD, fortsätter han.

Bristande finansiering kan stoppa bygget

Nu kvarstår endast ett hinder för muslimerna, finansieringen av bygget. För att kunna säkerställa bygglovet behöver grunden vara färdigställd till den sista april, annars kan bygglovet hävas. Eftersom grunden beräknas kosta cirka fem miljoner kronor och föreningen, som hade planer på att finansiera sex miljoner kronor via donationer, endast lyckats få ihop cirka två och en halv miljon kronor blir det en fråga om de kommer hinna. – Vi har hittills lyckats samla in en del pengar men det är en pågående process, säger Khaled Al Najjar, kommunikatör i föreningen Allians Kaukasus till SVT. Totalt beräknas bygget kosta cirka 15 miljoner kronor. Svårigheten att få ihop donationer från europeiska muslimer gör att man sannolikt kommer behöva söka sig till rika länder som satt det i system att bekosta moskébyggen i västvärlden, likt Saudiarabien.

Saudiska islamister kan bekosta bygget

Saudiarabien är en diktatur med en fundamentalistisk hållning till islam. Wahhabismen, som statsreligionen kallas, tillåter inga nytolkningar av koranen utan praktiserar renlärig islam. Där praktiseras dödsstraff för homosexuella och de som lämnar religionen. Kvinnors rättigheter är extremt få. Demokrati ses som en synd och brutala kroppsstraff likt amputationer av brottslingar är vardag. Saudiarabien är även ledande i att finansiera moskébyggen runt omkring i världen, allt i ett långtgående försök att införa den renaste formen av islam i andra länder. I en granskning som ETC gjort kunde man visa att av de 25 största moskéerna i Sverige bekostades 17 av dessa av pengar från islamister från Saudiarabien, Qatar, Turkiet, Libyen, Förenade Arabemiraten, Iran, Kuwait, Oman och Pakistan. Men pengarna kommer inte utan krav. – Det är ingen hemlighet att många vänder sig till Saudiarabien och Qatar för att få pengar. Vissa församlingar kontaktar Indonesien. Sådana bidrag behöver inte komma med krav på tydligt uttalad motprestation, men ibland gör det sannolikt det, i någon form. Diyanet-moskéerna får ju öppet finansiering från Turkiet, som både avlönar och kontrollerar vad imamerna säger i fredagspredikan, säger Simon Sorgenfrei som forskar om religiösa minoriteter vid Södertörns högskola till ETC. – Sedan finns det en hel del salafist-orienterade rörelser i Sverige som är mer hemliga. De vill inte prata med dig eller mig. Det kan finnas flera anledningar till det – att de har en antidemokratisk agenda, att man vet att det blir jobbigt när en journalist ringer oavsett vad man sysslar med eller att man helt enkelt vill vara ifred. Umm al-Muminin Khadijah-moskén i Malmö är ett exempel på en sådan moské som bekostats av fundamentalister från Quatar, som likt Saudiarabien har wahhabism som statsreligion. För 30 miljoner kronor som donerades till församlingen fick Quatar garantier som säkerställer direkt inflytande över vad som praktiseras. Bellevuemoskén i Göteborg som bekostats av och finansieras av Saudiarabien har i Göteborgs-Posten anklagats för att stödja ett ”könsapartheid”, och flera av Europaledarna för terrorgrupper som Säpo varnar för har ofta besökt moskén. Hötorgsmoskén i Stockholm har varje år tusentals besökare och har tydlig koppling till flera IS-resenärer och en av terroristerna som genomförde ett dåd i Belgien. När det visar sig bli svårt att få lokala donationer för byggandet av en moské finns det alltid djupa fickor i utlandet redo att bekosta islams frammarsch i väst. Innan slutet av april får vi se om även Alvesta blir en av dessa moskéer.

Som lärare har jag sett ett antal olika slöjor i klassrummet under senare år och de bärs på lite olika sätt beroende varifrån eleven härstammar. Den kulturella påverkan är tydlig. Men frågan är hur mycket kulturell påverkan ligger det i detta slöjbärande? Därav rubriken. Frågar du en islamskt troende kvinna som bär hijaben svarar hon otvivelaktigt: Ja, det är ett religiöst plagg, min religion kräver det. Man anser att denna huvudbonad är så religiöst viktig att den måste bäras av elever i klassrummet, av receptarier på apotek, av expeditionsbiträden och nu bärs den även av en riksdagsman. Men slöjans närvaro i olika sammanhang ifrågasätts av allt fler. Många människor i vårt sekulära samhälle vill ha en religionsfri miljö då man uträttar sina ärenden exempelvis på en bank eller ett apotek. Man vill slippa att bli påmind om profeten Muhammed som en gång i tiden satte världen i brand, en brand som hans efterföljare har hållit vid liv i varierande grad under olika tider. Slöjan är ju reklam för denne profet och ordet från honom. När kvinnor motiverar sitt bärande kommer det upp att de vill visa att de är muslimska kvinnor förutom att de är ärbara. Först måste vi konstatera att den arabiska slöjan/hijaben är ett mycket gammalt klädesplagg, ett mycket praktiskt plagg i den ökenmiljö som den utvecklats i, en miljö med stark sol och där även en lätt vindpust kan blåsa upp sand i håret, alltså ett mycket bra sol- och sandskydd vilket har burits av både män och kvinnor med vissa variationer under århundraden innan Muhammeds tid utan att någon lade en religiös betydelse i denna huvudbonad. Vad säger då de islamska heliga skrifterna om denna sakralisering (heligförklarande) av den normala företeelsen i Arabien att ha ett bra sol- och sandskydd på huvudet då man lämnar sitt hem? För att få svar vänder vi oss både till koranen och sharialagen men vi lyssnar också noggrant på de troende grupper som högt och tydligt påpekar att koranen inte påbjuder bärandet av slöjan/hijaben utan säger att det är en missuppfattning. https://submission.org/Dress_Code_1.html Det är personer med stark tro på koranen och enbart koranen. Först kan vi konstatera att koranen säger inte särskilt mycket om klädsel och speciellt kvinnlig klädsel. Det finns endast tre suraställen som talar om kvinnors klädsel, surorna 7:26, 24:31 och 33:59.

Sura 7:26. ”Barn av Adam! Vi har gett er ting som ni kan skyla er nakenhet [och pryda er] med liksom [fågeln pryder sig med sina] fjädrar; men den bästa dräkten är en dräkt av gudsfruktan. Detta är ett budskap från Gud – kanske stämmer det dem till eftertanke”. (Knut Bernströms översättning har söner i stället för barn men den absolut vanligaste översättningen är barn)

Med andra ord skall kvinnorna och männen vara gudfruktiga, det vill säga ärbara, och rättfärdiga i sig själva vilket de visar genom sina handlingar, en dräkt av gudsfruktan. Det talas varken om att kvinnan eller mannen måste hissa en ”flagga” om hur gudfruktiga de är. Att kvinnan exempelvis skulle hissa en flagga i form av en huvudbonad för att visa detta, nej hon visar det genom sina handlingar.

Sura 24:31. ”Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan (headcover eller veil är de två vanligaste översättningarna på engelska) så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag. Troende! Vänd er till Gud i ånger [över era fel och synder]; kanske skall det gå er väl i händer!”

Slöjan i detta fall är inte hijab utan khimar av ordet bikhumurihinna. För grammatiken se http://corpus.quran.com/wordmorphology.jsp?location=(24:31:16) Det som man tvistar om är följande sats ”låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen” Kvinnorna hade givetvis det sedvanliga sol- och sandskyddet/slöjan när de lämnade sina hus. Muhammed säger inte att de måste ha extra klädsel för att täcka barmen då de gick ut, de behövde inte köpa nya kläder, det räckte med att använda flikarna på sin huvudbonad. De skulle dessutom inte gå med svajande gång så att inte uppmärksamheten drogs till de svajande dolda behagen, bh:n var ju ännu inte uppfunnen. Det viktiga var att dölja barmen, det är det viktiga i denna vers. Ingen Pussy-Riot-stil på kvinnorna. De skulle också lägga band på sin sinnlighet sägs det. Inte flirta med okända män, istället se ner i gatan. Det sägs ingenting om att det nu skall läggas en religiös innebörd i denna huvudbonad som burits av araberna och andra folk i hundratals år innan Muhammed dök upp på scenen. Det sägs ingenting om att du som kvinna inomhus, i skolsalar, måste bära detta sol- och sandskydd för att visa att du är en ärbar kvinna. Det var de rättfärdiga/gudfruktiga gärningarna som var viktiga. Knappast är det väl så att bara för att ett vardagligt föremål omnämns i koranen så får det en religiös innebörd?

Sura 33:59. ”Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg (outer garments); på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.”

Detta var speciellt viktigt när de lämnade sitt hus på kvällen efter mörkrets inbrott enligt korankommentatorer. På den tiden fanns inga toaletter inomhus så därför gick man ut på kvällen för att göra sina behov. Likaså sägs det att man kunde gå till moskén i Medina på kvällen. Varför skulle man svepa ytterkläderna noggrant omkring sig? Genom att svepa ytterkläderna noggrant omkring sig så skulle de undgå att bli ofredade, undgå sexuella trakasserier enligt vår tids språk. Enligt korankommentatorer fanns det män i Medina som i skydd av mörkret sexantastade kvinnor. Klädde sig de troende kvinnorna på samma sätt som profetens kvinnor vågade inte dessa män att antasta kvinnorna. (Ytterkläder jalābībihinna. För grammatiken se http://corpus.quran.com/wordmorphology.jsp?location=(33:59:11)) Det viktigaste i detta fall inte var inte själva klädseln utan att inte bli antastade. Rör man sig på en plats där det inte finns män som antastar skulle man inte behöva svepa ytterplagget extra tätt omkring sig, exempelvis i en skola. Inget sägs om att dessa ytterplagg, som har använts tidigare i förislamisk tid, nu skulle betraktas som speciella religiösa plagg bara för att uppmaningen i koranen var att svepa dem om sig. I en skola tar muslimska flickor av sig sina ytterplagg, det finns ingen särskild religiös betydelse i ytterplaggen trots anmodan om att svepa kläderna omkring sig. Sharialagen tar upp detta tema. Kvinnor som lämnar hemmet skall ha heltäckande klädsel, niqab, bok M, m2:3. Det är olagligt att lämna hemmet med ansiktet obeslöjat, det kunde leda till otillåtet sex. För i dessa sammanhang anser man att kvinnorna har större sexdrift än männen. Inomhus skall de endast ha en slöja på när de ber i moskén enligt vad vi kan se av sharialagen och liknande tankar finns i Nya Testamentet med bön i grupp bland kvinnor. Är det så att dessa kvinnor/flickor jämför förhållandena i moskén med skolan, att man liksom i moskén måste ha denna huvudbeklädnad på i klassrummet? Då vill jag säga som lärare, du behöver inte jämföra skolan med moskén. I moskén bestämmer imamerna och de följer sharialagen men här i skolan är det rektor och lärare som bestämmer och vi säger till dig med slöja på att ”du behöver inte se klassrummet som i moskén”. Här får du lov att ta av dig din slöja. Ett önsketänkande dyker samtidigt upp i mitt huvud: Tänk om vi kunde sätta en slöja på huvudet på dessa grabbar från samma miljö och få dem att vara lika respektfulla som i moskén, de slöjbärande flickorna sitter väldigt respektfullt på sina platser i klassrummet. Ack nej, så är det inte, grabbar från MENA-länder vill visa att de blivit män genom att ha inflytande/”äga” allmänna offentliga miljöer som gator, torg, bibliotek och skolor om de inte får något motstånd. ”Här bestämmer vi” uttrycker de genom sina handlingar! Att flickor skall gå i skolan och kunna få samma utbildning som pojkar är ett västerländskt påfund och detta accepterar i stort sett hela den muslimska världen utom talibanerna i Afghanistan. Så vi hoppas att denna värld även skall kunna acceptera att flickorna inte skall behöva sitta med sina arabiska sol- och sandskydd på lektionerna. Samtidigt som de tar av sig ytterkläderna bör de även ta av sig ytterplagget, slöjan. Vissa kvinnor säger att de har slöjan på huvudet för att visa att de är ärbara, muslimska kvinnor. Om de nu skulle ta av sig slöjan under en lektion skulle de sluta att vara muslimer eller sluta att vara ärbara kvinnor? Skulle de andra i skolan tro att de har slutat vara muslimer? Knappast. Den moderna hijabbärandet är en stark tradition men med ett obefintligt stöd i koranen. Nu är det hijabdagen, den 1 februari, och vi kommer att få se muslimska flickor med vackert sminkade ansikten som stolt bär sin hijab och vissa kommer att erbjuda andra kvinnor att pröva hijaben. Det är intressant att konstatera att dessa hijabförespråkande kvinnor samtidigt tar avstånd från sharialagen som säger att kvinnor bör beslöja sitt ansikte. Dessa kvinnor gör det motsatta till det som sägs i sharialagen om beslöjning, det motsatta till sharians andemening, de sminkar sig så att de skall se så fina och tilldragande ut som möjligt. Några har uppfattat slöjan som en symbol och jämför den med korset. Detta är fel. Möjligtvis kan slöjan uppfattas som en symbol för underkastelse och att slöjan visar att det är frågan om en ärbar och gudfruktig kvinna, vilket är ett vanligt påstående. Den fungerar för det omgivande samhället som en identitetsmarkör, även om kvinnan bara har tanken att följa det som hon tror är sin religion. Inga muslimer går med ett slöjmärke runt halsen liksom kristna ibland bär sitt kors, ingen moské har ett slöjmärke på kupolen, inget muslimskt land har ett slöjmärke på sin flagga, så jämförelsen med korset är inte fruktbar. Ibland har det gjorts jämförelser med nunnedoket, vilket är lika felaktigt. Ingen nunna har så vitt vi vet försökt att bli flygvärdinna och krävt att få ha nunnedoket på huvudet när hon jobbar som flygvärdinna. De arbetar med hängivenhet inom sin orden. Har skolor regler om att ytterkläderna skall tas av under lektionen, har företag speciella klädkoder, vill affärer att de som representerar denna affär skall vara religiöst neutrala, så bör dessa regler och önskningar respekteras av muslimska kvinnor såväl som av andra och de bör ta av sig sin hijab, sitt ytterhuvudplagg. [caption id="attachment_45825" align="alignnone" width="585"]

Hijabdagen ska uppmärksamma slöjan, men detta foto är taget en vanlig dag i Kista, Stockholm. Foto: Nya Tider

Hijabdagen ska uppmärksamma slöjan, men detta foto är taget en vanlig dag i Kista, Stockholm. Exempel på olika slöjor. Foto: Nya Tider[/caption] Jag tycker att vi i vårt land skall kunna ha en saklig och seriös diskussion om slöjan. En slöja som inte är ett tydligt religiöst plagg enligt koranen. För personer boende i Arabien finns det säkert en stark kulturell tradition med slöjan. För de som bär slöjan i icke ökenmiljö är det knappast ett kulturellt plagg. Då återstår det en politisk dimension av slöjbärandet. Är det möjligt? Slöjbärandet blev mycket vanligare efter den religiösa/politiska revolutionen i Iran vilken skapade en islamisk stat. Kvinnor i Iran som tar av sig slöjan anses protestera mot denna islamska stat. Slöjan kan alltså ses som ett som ett politiskt plagg som bärs av personer vilka förespråkar en islamsk stat med sharialagen som ledstjärna. Det är ju just sharialagen som har ett absolut krav på slöjbärandet och helst skall denna slöja även vara heltäckande. Titta gärna på bilder från de olika svenska muslimska föreningarna som SUM, SMFR och deras sammankomster, så får du se en helt överväldigande majoritet av slöjbärande bland kvinnorna. Dessa föreningar är förtrupper till det ”Muslimska Brödraskapet” en vittförgrenad rörelse, ett politiskt Gudsparti. ”Muslimska Brödraskapets förtrupp i Sverige” är titeln på en nyutkommen bok av Mona Lagerström som jag rekommenderar för att förstå vilka krafter som är i rörelse i Sverige idag. Till sist vill jag påpeka att vår liberala lagstiftning inte styr klädvalet. Muslimska kvinnor får gärna gå omkring med slöjor i samhället. Ingen får lov att dra av en slöja från någon som bär den, det är ett brott. Det jag och andra vänder sig emot är att vissa personer kräver att i alla sammanhang få ha på sig sin slöja oavsett omständigheterna. PS: Till sist vill jag rikta ett tack till de korantroende personer som har riktat vår uppmärksamhet på det vi beskrivit ovan och som visat vilket missförstånd det föreligger när det gäller koranen och bärandet av slöjan. Se även TEDxVideon med Sabina Ali https://www.youtube.com/watch?v=_J5bDhMP9lQ

Det var i en utfrågning med SVT Forum under onsdagen som en av SD:s två EU-parlamentariker, Peter ”Nalle” Lundgren, gav beskedet att partiet inte längre kommer driva frågan om omförhandling av EU-medlemskapet. Istället kommer man fokusera på att förändra EU inifrån. Beskedet har för vissa varit väntat som ett naturligt steg i Sverigedemokraternas närmande till Moderaterna – där man också tonat ned sitt Nato-motstånd för att blidka borgerligheten – men har upprört många gräsrötter, som röstat på partiet just på grund av deras EU-motstånd. EU-motståndet har länge varit en kärnfråga för partiet, och enligt partiledaren Jimmie Åkesson var det själva anledningen till att han en gång gick med i det då marginaliserade partiet. Han har i otaliga intervjuer försvarat sitt val av parti med att just SD var det enda parti som verkligen var motståndare till EU.

Signalpolitik till Moderaterna

Under en konferens med SD-kvinnor drygt en månad efter riksdagsvalet flaggade Åkesson för första gången om att EU-utträde inte längre var det viktigaste för partiet. – Vi är ett stort parti som rymmer olika syn på det europeiska samarbetet. Det vi ska enas kring inför ett EU-val är inte huruvida vi ska lämna unionen eller inte. Det är inte den viktigaste frågan i Europaparlamentet, det är ju vilken politik vi ska driva där och att bevaka svenska intressen i Bryssel, sade Åkesson i en intervju med DN under konferensen. Många politiska kännare menade att det var en eftergift till Moderaterna, precis som den tidigare ”samvetsfriheten” i Nato-frågan, samt partiets ovilja att med vänsterns hjälp fördröja omröstningen av värdlandsavtalet.

Snabb vändning

Men många av SD:s anhängare som anser att EU-utträde är en viktig fråga känner sig nog besvikna och förvirrade. Så sent som i maj 2018, alltså två månader innan riksdagsvalet, skrev partiet så här på sin officiella Facebooksida: ”Sverige måste göra som Storbritannien och lämna EU”. Tillsammans med inlägget var en bild med texten ”#swexit”. Och i en intervju med Dagens Industri i juni 2018 sade Jimmie Åkesson att Sverige borde ha en folkomröstning om EU redan inom fyra år, och tillade att Sverige ”ska inte vara med i en överstatlig union”. Även partiets inofficielle chefideolog Mattias Karlsson har tidigare inte skrädit orden när det gäller vilket förhållningssätt man bör ha mot EU. I en pompös status från 2017 skriver han: ”Federalisterna har inte lärt sig någonting av den folkliga resningen i Storbritannien. De kommer inte ge sig förrän nationalstaterna är förintade och den europeiska monsterstaten är ett faktum. Det finns bara ett sätt att undfly deras grepp - Swexit. Nu!” SD satt även tidigare i samma partigrupp som brittiska UKIP i EU-parlamentet, och har haft Nigel Farage på partievent, samtidigt som UKIP gengäldat det med att bjuda SD-företrädare som talare på partiets egna konvent. Som Nya Tider tidigare rapporterat har nu SD bytt partigrupp till den EU- och invandringspositiva gruppen ECR.

I villaområdet Kallinge i Ronneby i Blekinge hittade anhöriga den 83-åriga och rullstolsbundna pensionären Ivar svårt skadad i sitt hem under fredagsförmiddagen. De omfattande skadorna som gjorde att mannen fick föras till sjukhus med ambulans och vittnar om en hemsk och traumatisk upplevelse som denna beskedliga pensionär tvingats utstå.

– Han har blivit misshandlad någon gång under natten. Vi misstänker att han blivit utsatt för ett våldsbrott, säger Fredrik Bratt, på polisens ledningscentral till SVT.

– Vi har jobbat med den här utredningen hela dagen. Vi har pratat med anhöriga, spärrat av på platsen och även hunnit prata lite snabbt med mannen, säger Fredrik Bratt vidare.

I övrigt vill polisen inte berätta om ärendet i nuläget.

Finns det något motiv till varför han blev misshandlat?

– Jag vill inte gå in på utredningen, säger Fredrik Bratt.

Brännskador som Ivar fått under den utdragna tortyren. Foto: Privat

Rånförsök med sadistisk tortyr mot rullstolsbunden pensionär

Nya Tider har varit i kontakt med en av de anhöriga till mannen som kunnat berätta mer om vad som skett.

Ivar, 83, är enligt den anhöriga en beskedlig äldre herre. Han är rullstolsbunden och kan knappt stå på egna ben. Han hade med andra ord ingen möjlighet att försvara sig från de två rånarna när de tog sig in i hans hem på torsdagskvällen. De två maskerade rånarna slog och sparkade den rullstolsbundna pensionären i ett försök att få honom att berätta var han skulle ha gömt pengar. Men Ivar hade inga pengar gömda och rånarnas grova misshandel övergick till allt grövre och sadistisk tortyr av den försvarslösa gamla mannen. När han inte ”hört vad de säger” så har de delvis slitit loss hans öron vilket han behövt sys för med ett större antal stygn. Under den allt värre tortyren som varade i flera timmar brände även de två rånarna den försvarslösa pensionären med öppen låga, något som lämnat flera öppna och djupa sår på honom.

Ivars öron skadades svårt under tortyren. Foto: Privat

Ivar är nu inlagd på sjukhuset och har förutom åtskilliga krosskador, inre blödningar och brännskador även åtskilliga frakturer och skallskador. Han är i dåligt skick men inte i livsfara.

I ett inlägg på Facebook skriver de anhöriga om händelsen och ber folk att dela inlägget och de uppmanar även de som kan tänkas veta mer att höra av sig till polisen, allt i ett försök att få fast de sadistiska rånarna.

För läsare som kan ha sett något, eller vet något om brottet ber vi er att kontakta Polisen i Blekinge på telefon via 11414.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Enligt uppgifter i tidningen Bohuslänningen utreder Energimyndigheten vart 10 miljoner av bidragen tagit vägen. Seabased Industry AB, som har sitt säte i Lysekil, har sedan 2016 haft en demonstrationsanläggning med 36 enheter av företagets vågkraftverk utanför Sotenäs på Västkusten. Under en veckas tid 2016 levererade företaget el till elnätet via en ledning som bekostats av Fortum. Sedan förstördes anläggningen i en storm och utgör nu ett miljöproblem och ett hinder för fisket. I miljötillståndet krävs att man avsätter medel för att återställa havsbotten, något som inte verkar ha skett förrän nu då man startat ett nytt dotterbolag som äger vågkraftparken och den kabel som Fortum bekostat. Syftet med detta är att skapa en enhet som har ett värde och därför kan avyttras i konkursen. Värdet i det nya bolaget ligger i den skattefinansierade kabeln och intäkterna av den skall med den här konstruktionen kunna användas för återställandet av havsbotten. Vilka garantier man har för att en köpare inte säljer kabeln och försätter bolaget i konkurs framgår inte. Det är också oklart på vilket sätt denna konstruktion gynnar Fortums aktieägare, staten. Det kan därför handla om brott mot aktiebolagslagen. [caption id="attachment_45979" align="alignnone" width="585"]

Seabaseds tekniska lösning. Bild: Seabased[/caption]

Komplicerad bolagsstruktur

Seabased Industry AB ingår i en koncern där koncernmoderbolaget heter Leijon Engineering Aktiebolag. Under detta finns Seabased AB som är moderbolag för Seabased Industry AB och tre bolag med geografisk inriktning på Afrika, USA och Storbritannien. Alla dessa bolag har ett aktiekapital på 100 000 kronor, vilket vid bildandet var det minsta möjliga. Bara Seabased Industry omfattas av konkursen, så medan skattebetalarna riskerat 193,3 miljoner har ägarna bara riskerat 100 000 kronor, en summa de med all säkerhet har fått tillbaka många gånger om. Verkställande direktör för alla bolagen heter Øivind Magnussen. [caption id="attachment_45980" align="alignnone" width="537"]

Vd:n Øivind Magnussen skriver under avtalet med TC’s Energy Vd Anthony Opoku. Foto: Seabased[/caption] En överslagsberäkning av företagens årsredovisningar ger vid handen att de enda nämnvärda intäkterna förefaller vara de nästan 200 miljoner som skattebetalarna stått för. Enligt ett pressmeddelande från maj förra året planerade man redan då att flytta produktionen till Norge. Huruvida man har några kunder återstår dock att se.

Påstådd kund går inte att kontakta

Enligt återkommande uppgifter från Seabased sedan flera år tillbaka har man tecknat stora kontrakt med företaget TC's Energy Limited, senast i början av 2018, då man sade sig ha tecknat ett kontrakt värt en miljard kronor. När Nya Tider försöker spåra företaget och dess ägare Anthony Opoku visar det sig att företagets hemsida har stängts och att det är svårt att hitta någon påvisbar verksamhet från företaget. I slutet av förra året deltog Opoku som talare vid ett internationellt energisymposium i Ghana. I presentationen sägs att han har jobbat med utveckling av energisystem i Ecuador, men inte heller detta har vi kunnat finna andra belägg för. Redan 2015 påstod Opoku att man hade installerat sex enheter från Seabased för att omvandla vågkraft till el och att ytterligare fem skulle installeras. När han i april 2018 uttalar sig nämner han dock ingenting om detta i samband med att han håller presskonferens om ”Ghanas första vågkraftanläggning”. Det går inte heller att se några intäkter i Seabased Africa som tyder på att man har sålt något. En rad andra märkliga omständigheter kring Opokus samarbetspartners har framkommit. Nya Tider undersöker kopplingarna till rådgivare och investmentbolag som nu inte heller går att nå eftersom deras hemsidor förefaller ha stängts ner. Huvudfinansiären bakom TC's Energys vågkraftplaner är ett investmentbolag, Milost Global, som har anklagats för oseriösa metoder och nu har att svara för sex fall av bedrägeri mot en kanadensisk affärsman. Milost, som är registrerat i USA men har starka kopplingar till en rad afrikanska länder, säger sig ha ett kapital på 25 miljarder dollar. Chefen heter Mandla Gwadiso och är en mycket hemlighetsfull person av sydafrikanskt ursprung. När man försöker nå Milosts hemsida möts man sedan en tid tillbaka av meddelandet att den inte går att nå på grund av serverfel. Detsamma gäller en rad närstående företag.

Vårsalongen på Liljevachs i Stockholm är en tradition sedan nästan hundra år och ett måste för alla konstintresserade i regionen. Den är förhållandevis folklig och ger ett slags tvärsnitt av vad som pågår ute i ateljéerna i landet, även om mycket också saknas. En majoritet av konstnärerna är fortfarande av svensk härstamning. Politiskt engagerade motiv kan möjligen få finnas med om de har en ”inkluderande” eller ”intersektionell” vänsterprägel. I år kapas föreställningen av en afghansk-svensk installation och manifestation. Det Malmöbaserade ”skaparkollektivet” Forma har fått ställa ut ett mycket stort verk med titeln ”17000”. Det består av just 17 000 små färgade träklotsar uppradade i ett hyllsystem. Dessa ska åskådliggöra de afghanska män (varav många var så kallade ensamkommande barn) som inte är flyktingar och som riskerar att bli skickade tillbaka till Afghanistan. För att inte besökaren ska missa verkets innebörd svärmar ett tiotal av dessa afghaner omkring i lokalen och delar ut kort och broschyrer. På plats som talesperson var lördagen den 26 januari afghanernas överaktivist Fatemeh Khavari. Några personer som såg svenska ut fanns också i gruppen, antagligen projektledare. Budskapet är tydligt – låt alla stanna! Forma är finansierat bland annat av Allmänna arvsfonden, det vill säga av döda svenskar som inte skrivit testamente och som inte har några arvingar. En annan sponsor är Skånska Hemslöjdsförbundet. Inte heller det är en organisation som man tänker sig ska ha något intresse av att öka invandringen. [caption id="attachment_45990" align="alignnone" width="585"]

Siv Salomonsson, ”Bruksstuga, Ljustorp”, textil applikation, kan räknas som äkta hembygdskonst. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_45991" align="alignnone" width="585"]

Liljevalchs Vårsalong öppnade den 25 februari och pågår till och med 24 mars. Här ett verk som kommenterar krisen i Svenska Akademin. Foto: Nya Tider[/caption] Som propaganda betraktad är verket säkert effektivt. Vad stilen beträffar är det ”konceptkonst”, det vill säga syftet är att utan ambitionen att vara estetiskt tilltalande förmedla en idé. Det kunde ha varit gjort av kinesen Ai Weiwei. Han gillar också att åskådliggöra stora tal. Ett politiskt verk som också måste nämnas är gjort av Stella Palm, ”The Golden One”, eftersom det är en tydlig blinkning till en känd svensk nationalistisk profil, kroppsbyggaren ”The Golden One”, Marcus Follin. Stella Palm är hans absoluta motsats – en fet kvinna i 30-årsåldern. I detta videoverk uppträder hon i guldbyxor och nakna guldfärgade bröst sjungande ”rulltårtans lov” med melodin till Du Gamla du Fria. Stella vill visa ”how to smash patriarchy with pastry and especially with ‘rulltårta’.” Stella försäkrar att hon inte vill vara någon till lags och att ladda sig med rulltårta är ett bra sätt. Det är harmlöst, men galet absurt och faktiskt ganska roligt, just för att hon säkert menar allvar. Det som gör Vårsalongen intressant är att en del genuin folkkonst faktiskt också får visas. Det är i princip möjligt att få vara med också för ungdomar och amatörer. Men inte sällan undrar man vad juryn egentligen ser för kvalitéer. En genomgående tendens är ”naivism”, bilderna ser ut som barnteckningar. Hantverksskicklighet är inte en kvalité som står högt i kurs. [caption id="attachment_45992" align="alignnone" width="585"]

Stella palm vill bekämpa ”patriarkatet” genom att göra sig fet och oaptitlig genom överkonsumtion av rulltårta. Hon lyckas ganska bra. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_45993" align="alignnone" width="585"]

Det här är också ett sätt att bekämpa patriarkatet: Konstnären ”Bullevuttan” har gjort en parafras på en känd Zornmålning. Måleriet är någorlunda seriöst men når dock inte Zornkvalité. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_45994" align="alignnone" width="585"]

Inger Edelfeldt är en skicklig sagoillustratör. Hon använder pennor, tusch, papper och sax och akrylfärg för att skapa ett sådant här extremt detaljerat landskap med insekter, blad och fantasiväxtlighet. Bilden är tämligen liten, bara ca 50x40 cm, men varje kvadratcentimeter är minutiöst bearbetad. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46006" align="alignnone" width="585"]

Evelina Rasmussen-Taengh, har gjort tre känsliga schimpansporträtt. Hon har använt blandade koppargrafiktekniker med etsning, skrapningar och individuell infärgning. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46007" align="alignnone" width="585"]

Oscar Gard Montán, ”Näckrosor och Drakar”. Oscar är inte heller den som väjer för detaljer och exakthet. Här möter fantasymotiv gammalt kinesiskt porslinsmåleri. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46008" align="alignnone" width="585"]

Man undrar vad juryn ser i detta verk? En man med det ädelt klingande namnet Jacob Ankarsvärd har i alla fall kommit igenom juryns nålsöga med detta ”mästerverk”. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46009" align="alignnone" width="585"]

Ellinor Tingåker, efter Albrecht Dürer. Är det gulligt naivt? Definitivt skickligt om det vore målat av en tioåring, men vad säger det om vår kultur när det är vuxna människor som målar som barn? Mycket av konsten på Vårsalongen liknar faktiskt barnteckningar. Foto: Nya Tider[/caption]

Det var den 4 november förra året som Abdul – enligt myndigheterna 20 år gammal – kom hem till sin fru, som lagt sig att sova, och var ”på dåligt humör”. Efter en stund kom han in till henne, ”började ta på henne och sa att han ville ligga med henne, och använde könsord till henne”, enligt domen från Jönköpings tingsrätt. När hon sa att hon inte ville ligga med honom inleddes en utdragen misshandel, som började med örfilar, hot och krav på att skiljas. Sedan följde nya närmanden och upprepade örfilar då hon inte ville. Då kvinnan försökte lämna lägenheten slog det slint för Abdul. Kvinnans egen berättelse, som tingsrätten finner styrkt av läkarintyg och vittnesmål: ”När hon försökte lämna lägenheten sprang han ifatt henne, slog henne i bakhuvudet och drog henne i håret tillbaka in i sovrummet. Han slog henne i ansiktet med öppen hand, han skallade henne flera gånger och slog även hennes huvud mot väggen, medan han fortsatt hotade henne till livet. När han sedan slog henne mot öronen med öppen hand gjorde det mycket ont, hon började skrika och kände hur det rann blod från öronen.” När Abdul återigen försökte ligga med sin blödande hustru och hon fortfarande avvisade honom, ska han ha tagit ett grepp om hennes hals och klämt åt tills det svartnade för ögonen på henne. ”Därefter släppte han sitt grepp, återvände till vardagsrummet och började återigen texta med någon. Hon sa till honom att hon var tvungen att ringa sitt arbete för att säga att hon inte skulle kunna arbeta nästa dag. Han blev återigen upprörd och sa att hon bara ville ha mobiltelefonen för att kunna ringa polisen.” Abdul lät henne dock gå och duscha innan han våldtog henne efter att hon återvänt till sängen för att försöka sova. ”Hon bad honom att sluta men han penetrerade hennes underliv först med fingrarna, sedan med sin penis. När han sa åt henne att vända sig om med ryggen mot honom vägrade hon. Han slog henne då igen men slutade tvinga sig på henne.” Efter att Abduls hustru anmält honom berättade hon även för polisen om en kväll i september då Abdul misshandlat henne efter att hon ifrågasatt att han låg och textade med en annan tjej och sedan lade sig på mage för att ”tillfredsställa sig själv”. Den gången slutade det med slag, sparkar och att han hämtade en kniv och sade att han skulle döda henne. Hon lyckades ringa efter sin bror, och när han kom dit utbröt slagsmål mellan de två männen. Det slutade med att Abdul hävdade att han ångrade sig och sade att han ”aldrig mer skulle slå henne”. Även för denna tidigare händelse dömer tingsrätten Abdul för misshandel. Domen för våldtäkt, olaga hot och två fall av misshandel föll den 28 december i Jönköpings tingsrätt men har hittills inte uppmärksammats annat än av Jönköpings-Posten som publicerade en kortfattad artikel i början av januari. Vidare framgår det av domen att Abdul fått avslag på tidigare ansökningar om asyl och uppehållstillstånd trots att han hänvisat till sitt äktenskap med kvinnan. Det väcker en del frågor om hur äktenskapet egentligen sett ut och när det inleddes, men eftersom kvinnan har skyddade personuppgifter har vi inte kunnat besvara dem. Abdul lyckades bli kvar i Sverige genom regeringens beslut förra året att ge amnesti för gymnasiestudier åt tusentals afghanska män utan skyddsskäl. Abdul dömdes till två och ett halvt års fängelse och ska utvisas i tio år efter avtjänat straff.

Rabie Karam driver Nya Kastets Skola i Gävle. Skolan uppges enligt lokaltidningen Gefle Dagblad ha kopplingar till islamism, bland annat via Gävle moské. Karam är även delägare av den mångkulturella Vetenskapsskolan i Göteborg, vars vd är imamen Abdel Nasser El Nadi. Frilansjournalisten Sofie Löwenmark, som har granskat islamism i Sverige, hävdar att imamen har starka kopplingar till salafistiska kretsar. När Skolinspektionen besökte Vetenskapsskolan upptäckte man att pojkar sitter längst fram och flickor längst bak i klassrummet. I höstas öppnade Karam sin egen skola i Gävle – Nya Kastets Skola. Den socialdemokratiskt styrda kommunen försökte stoppa etableringen av Karams skola, men blev överkörda av Skolinspektionen. Kommunens utbildningsnämnd och dess sektor Utbildning Gävle rekommenderade avslag på skolans ansökan till Skolinspektionen, och skrev i remissyttrandet till Skolinspektionen bland annat: ● En skola som har elever med annat modersmål än svenska som en uttalad målgrupp innebär en risk att öppenhetskravet inte beaktas och att möjligheterna till val av skola begränsas. Det finns även en risk att de pedagogiska strävanden som kommunen har kring likvärdiga skolor med hög kvalitet motverkas. ● Utbildning Gävle lyfter en problematik med en nyetablering av en skola med en segregerad inriktning. ● Tveksamheter finns även till möjligheterna att inom ramarna för kommunens bidrag organisera en liten skola på det sätt ansökan beskriver och med upprätthållande av de kvalitetskrav som finns. Skolinspektionen hörsammade dock inte kommunens önskemål att neka skolan tillstånd och skolan öppnade höstterminen 2018. När Nya Tider når Skolinspektionen berättar de att de snart ska dit på tillsyn. – Vi ska dit i mars och göra en förstagångstillsyn eftersom det är en nystartad skola. Först efter besöket kommer vi, utefter den utredning vi gjort, att fatta beslut. En förstagångstillsyn sker på alla nystartade friskolor, säger Anders Gullberg på Skolinspektionen till Nya Tider. NyT: Har det inkommit några klagomål mot skolan? Gävle kommun var ju emot att den skulle starta men den fick tillstånd ändå. Finns det något annat som kommit in? – [tystnad…] Ja, det kom in en del signaler då under sommaren, redan innan de hade startat. Vi var där i början av september, några veckor efter att de hade startat. Där fattade vi ett beslut, det kan jag bifoga, säger Gullberg. Av beslutet framgår att Skolinspektionen var på riktad tillsyn i skolan den 5 september 2018. Då gick 65 elever på skolan, som alltså precis hade börjat eftersom skolan öppnade den 21 augusti. Skolinspektionen hittade brister och skrev ett föreläggande som tvingar skolan att åtgärda två punkter. Den första handlar om att rektorn inte har ”pedagogisk insikt” och skolan åläggs att hitta en rektor som åtminstone har en termins heltidsstudier på högskolenivå i pedagogik. I den andra punkten skriver Skolinspektionen att det saknas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Sammanfattningsvis skriver Skolinspektionen: ”Nya Kastets Skola uppfyller inte de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nya Kastets Skola AB föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.”

Rektor lämnade efter uppgifter om islamistiska kopplingar

Den aktuella rektorn heter Siham Nour. På Facebook gillar både hon och grundaren Rabie Karam gruppen Islam Sverige. Där får man bland annat följande råd: ”Innan du firar Jul, läs följande... Julen går emot den islamiska tron på Gud. Firandet av jul går ut på att man tror på födelsen av Jesus ’Guds son’. Var stark och håll fast vid Islam och fall inte för det sociala trycket.” I ett annat inlägg ger de uttryck för en fundamentalistisk syn på islam: [caption id="attachment_46069" align="alignright" width="181"]

Två veckor efter att skolan öppnat upptäckte Skolinspektionen att rektorn Siham Nour inte uppfyllde kraven på pedagogisk utbildning. Karam säger att Nour har slutat och en ny rektor har tillsatts – den fjärde på ett halvår. Foto: LinkedIn/Privat[/caption] ”Förlora inte din religion för att nöja andra. Kompromissa inte i frågor gällande din religion för att underlätta i det värdsliga. Ändra inte din aqeedah [troslära] för att passa in med andra. Droppa inte din tro för personer som sedan kommer vittna emot dig under domedagen!” Rektorn gillar också en annan muslimsk grupp som bland annat lagt upp en bild på en man som läser ur Koranen för en kvinna som är iklädd svart burka. När Nya Tider undersöker saken närmare, visar det sig att den person som ursprungligen var tilltänkt som rektor på skolan, svensken Egon Nylin, valde att hoppa av bara några veckor före öppnandet. Detta efter att Gefle Dagblad avslöjade skolans kopplingar till islamism. I hans ställe tillsattes den då 27-åriga Yasmine Mejdi från Rinkeby. Hon bär niqab och har länge profilerat sig för muslimska kvinnors ”rätt” att bära den heltäckande slöjan. I en debattartikel i Expressen 2014 skriver hon att det var i Sverige som hennes tro fördjupades: ”efter fördjupande studier i islam valde jag att ta det stora steget att täcka mig i ansiktsslöjan som även kallas för niqab. Detta val är det bästa jag gjort i mitt liv hittills. Jag hoppas bli välsignad med styrkan som krävs att fortsätta bära den i detta hatiska samhälle”. På Facebook har hon drivit den opinionsbildande sidan ”Niqabisten på stan”. [caption id="attachment_46070" align="alignnone" width="585"]

Yasmine Mejdi från Rinkeby var en tid biträdande rektor. Hon har i flera år drivit opinion för den heltäckande muslimska slöjan niqab. Foto: Privat[/caption] Senare tillsattes istället Siham Nour som rektor. När Nya Tider når Rabie Karam på telefon för att ställa frågor om Nours bristande behörighet som rektor, som Skolinspektionen anmärkt på, säger han att även Nour nu har slutat: – Hon har klarat rektorsutbildning, det fattas bara en pedagogisk kurs. Men i alla fall, vi hade en rektor, Egon, och han fick ett olycksfall och vi hade inte tid… du vet att det är väldig brist på rektorer i Sverige. – Siham egentligen har slutat hos oss och vi har anställt en ny rektor. NyT: Har den rektorn rätt utbildning? – Ja. Det är en ny skola, det tar lite tid. Rektorn blir den fjärde på ett halvår som tar sig an uppdraget för Nya Kastets Skola.

”Media svartmålade oss”

Rabie Karam förklarar vidare på telefon att han är stolt över den skola han startat. – Det är en vanlig svensk skola, men vi är muslimer som driver den. Vi är inte emot islam. Det betyder att, som du vet, att Sverige är religionsfrihet. Och vi bjuder våra barn halalmat, och de som vill be, de får gärna be, vi har plats till det. Och vi koncentrerar jättemycket på utbildning och moral till barnen. – Vi köper halalmaten från vanliga affärer i Sverige, mat som det står halal på. Och även om barn går till kommunal skola har de rätt att begära halalmat. Rabie Karam förnekar dock att bara muslimer är välkomna på skolan och säger att även icke-muslimer är välkomna. – Vi hade hoppats på det, det fanns de som var intresserade i början. Men Gefle Dagblad, lokala tidningen, de har svartmålat oss och skriver mycket dåligt om oss. De skrämde iväg folk från oss. Jag hade hoppats att vi integrerar i samhället. Men det gick inte. Men det kommer snart. – Vi ville börja med 140 platser, det gick ned till 70 efter artiklarna som skrevs om oss. NyT: Är man ledig på muslimska dagar? – Alla muslimer får ledigt från sina skolor över hela Sverige, även i kommunala skolor. Men skolan är öppen. De som vill ta ledigt – vi kan inte säga nej till dem. NyT: Så skolan är öppen på till exempel Eid? – Skolan är öppen på Eid, men det är inte så många som är där då. NyT: Skulle ett svenskt barn känna sig hemma på skolan? – Ja, det finns ingen skillnad. Man kan inte tänka så. Alla barn som går på skolan är födda i Sverige. Deras föräldrar kanske är födda i Sverige. Egentligen är de svenskar. Karam säger att Nya Kastets Skola och andra friskolor har mycket bättre utbildning än kommunala skolor. – Det skiljer våra skolor från kommunala skolor. Kommunala skolor är väldigt dåliga i dag. Det är stökigt, brist på legitimerade lärare. Det spelar jättestor roll. Jag tror att ungefär 90 procent av mina lärare är legitimerade.

Varningsmeddelande från anonym tipsare

Även om Karam förnekar alla kopplingar till islamism blev Gefle Dagblads avslöjanden en debatt som nådde ända till Sveriges riksdag. Gävles moderate riksdagsledamot Lars Beckman frågade dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om saken. Beckman anförde bland annat: ”Nya Kastets Skola har redan anställt lärare och kommer att starta sin verksamhet om två veckor. Det är anmärkningsvärt att en verksamhet som det råder väldigt stor osäkerhet kring kan tillåtas öppna när det bara är två veckor kvar till skolstart.” Nya Tider kan avslöja att Skolinspektionen fick in varningar om brister i verksamheten mindre än två veckor före öppnandet: Den 13 augusti inkom ett meddelande till Skolinspektionen från en person som skriver att han/hon ”vill göra en anonym orosanmälan”. Av meddelandet framgår att tipsaren har insyn i verksamheten. Bland de 15 punkter som nämns från anmälaren finns bland annat följande: ● De som jobbar har förbjudits att prata med media. ● De saknar inte bara bibliotek, utan har inte en endaste bok. ● Flera lärare är av utländsk bakgrund med utländsk utbildning där flera inte pratar svenska och har islam som religion. ● Det finns barn inskrivna som ej kommer att gå där. ● De kommer att ha stängt för Eid fast det ”inte är någon muslimsk skola”. ● Det är en muslimsk skola fast personalen får inte berätta att det är det. Den anonyme anmälaren skriver vidare att han/hon inte kan förstå hur Skolinspektionen kunde godkänna skolan från första början: ”Jag skulle uppskatta om ni från Skolinspektionen besöker skolan på skolstartsdagen. Det är för många varningssignaler här och allt är bara märkligt och ’luddigt’. Jag kan verkligen inte förstå hur ni har kunnat godkänna dessa ägare att driva skolor.”

”Ta min oro på allvar!”

Personen varnar vidare: ”Jag vet att det är svårt att förstå, men det hela handlar om att bygga flera muslimska skolor för att i slutändan ta över Sverige.” Tipsaren skriver också om en anställd på skolan som har kopplingar till Gävle moské och att den anställdes son fördes till Irak som nyfödd och nu har flyttat tillbaka till Sverige. ”Sonen är i dag vuxen, och ryktesväg säger att han kommer att arbeta som lärare på en av dessa skolor. Han är extremt farlig och sinnessjuk då han blivit misshandlad hela sitt liv i Irak, med stenhård uppfostran. Det finns en koppling mellan skolan samt moskén.” ”Jag känner mig skyldig att informera om detta då det handlar om BARN! Det är därför det är så viktigt att jag skriver som anonym pga min rädsla för dessa människor. Snälla ta min oro på allvar, ni måste stoppa detta!”

Cirka 150 personer samlades på Mynttorget den 3 februari, trots inställda bussar, snöyra, snålblåst och temperaturen -5 grader och fallande. Det har varit demonstrationer och protestmöten på Mynttorget var och varannan helg sedan i början av december. Nya Tider har bland annat rapporterat om protester mot FN:s globala migrationsavtal den 10 december, då 800 personer slöt upp (NyT v. 50-52/2018). Denna gång var det gruppen ”Stockholmare för ett suveränt Sverige” (SFSS) som kallat till ett protestmöte för vår hotade och beskurna yttrandefrihet.

Uthängning

Hoten mot yttrandefrihet tar sig olika former. Arrangören Håkan Bergmark från SFSS inledde med att angripa gammelmedias strävan efter monopol med åtföljande alltmer skamlösa tillrättaläggande av verkligheten. Dessa kan förstås inte försvara sig i en ärlig diskussion, istället försöker man tysta kritiker genom stigmatisering och uthängning av människor som främlingsfientliga, ondskefulla rasister, nazister och liknande. Makthavarna vill att kritiska personer förlorar jobbet och blir uteslutna ur sociala gemenskaper, menade Bergmark. Syftet är inte minst att skrämma andra från att göra misstaget att utmana den officiella verklighetsbeskrivningen.

Avstängning i sociala media

Flera av talarna tog upp att den som inte låter sig skrämmas till tystnad kan komma att möta andra problem. Det är fler och fler samhällskritiker som råkar ut för avstängning i sociala media. Ofta sker det på väldigt oklara grunder. Facebook, Instagram eller Twitter behöver inte motivera sig. De säger att de är privata företag och att de kan välja att göra affärer eller stänga av vem de vill. Ofta räcker det med att någon illasinnad anmäler en post och hotar med att uppmana företag att dra tillbaka sin annonsering om inte en inlägget raderas eller personen stängs av. Bergmark nämnde vänstergrupperna ”Viärhär” och ”Näthatsgranskarna” som är ökända för att systematiskt förfölja vissa personer eller organisationer med sådana anmälningar. Även från lobbygrupper och högre politiskt håll görs påtryckningar mot bolagen som driver social media att censurera oönskade åsiktsyttringar och rapporter från verkligheten, vilket då stämplas som ”falska nyheter”.

Talare hoppade av

Arrangörerna menar att försvar av yttrandefriheten rimligtvis måste omfatta alla åsikter. Det visade sig inte vara fullt så enkelt. SFSS hade bjudit in Pär Sjögren, som är en ledande medlem i Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), en organisation som förordar ”modern nationalsocialism”. Tillsammans med några andra hade Sjögren dragits inför rätta bara för att ha varit funktionär i en tillståndsgiven demonstration i Göteborg i september 2017. Sjögren skulle komma för att tala om vad han själv som politisk aktivist blivit utsatt för, och hur man försökt tysta honom. Han skulle alltså inte komma för att sprida sitt partis politik. Icke förty hoppade den ena anmälda talaren efter den andra av, hellre än att uppträda vid samma möte som Pär Sjögren. Det vanligaste argumentet var att nationalsocialister införde en diktatur där just yttrandefriheten avskaffades. NMR slår ifrån sig detta och skriver i sitt partiprogram att man tvärtom vill stärka yttrandefriheten i politiska frågor jämfört med i dag. Arrangören, med Håkan Bergmark från SFSS, stod på sig och meddelade inför demonstrationen på SFSS hemsida svenskt.bloggo.nu: ”Om vi inte står upp för dem, vars yttrandefrihet är mest hotad (NMR och Dan Park) – då är det bara floskler.”

Pär Sjögren om censur och HMF-lagen

Pär Sjögren berättade om hur han tillsammans med flera andra åtalas för ”hets mot folkgrupp” genom att ordna en demonstration i centrala Göteborg. Sjögren citerade åtalet och fortsatte: – För att tala klartext, vad åklagare i Sverige vill sätta mig i fängelse för är att jag deltagit i en tillståndsgiven demonstration, deltagit i samtal med polis, för att på bästa sätt kunna genomföra denna demonstration. Jag har haft en jacka på mig med en Tyr-runa, en symbol för den organisation jag är med i, men även en uråldrig symbol här i Norden. Sjögren berättade att Tyr-runan för övrigt är helt legal och friad av Justitiekanslern sedan tidigare. Runan används dessutom av Försäkringskassan och andra myndigheter. – Jag ska alltså få fängelse för att jag burit en jacka och deltagit i en tillståndsgiven demonstration och haft en roll som dialogansvarig gentemot polisen. Detta sker just nu i Sverige, sade Sjögren.

Utsvältning

Flera anmärkningsvärda omständigheter finns för övrigt kring händelserna runt denna demonstration, ansåg Sjögren. Det har erkänts öppet av dåvarande inrikesminister Morgan Johansson att det fanns påtryckningar från utländska lobbyister, bland annat genom en Robert Singer, och att man lovat att regeringen ämnar se över lagen om ”hets mot folkgrupp” och Ordningslagen, för att i framtiden förhindra liknande demonstrationer. En oroande trend i sammanhanget, som Pär Sjögren belyste, är att banker stänger av personer, företag och politiska organisationer som de ogillar. Man säger att ”vi är ett privat företag och väljer vilka vi vill ha till kunder”. De kan stänga av med motiveringen att kunden är ”omoralisk” eller inte respekterar rätt ”värdegrund”. Samtidigt blir ekonomin alltmer digital och det blir allt svårare att handla med kontanter. Bankerna tar till exempel hutlösa avgifter om man vill betala en räkning kontant på ett bankkontor. Om man vill sätta in kontanter kan banken enligt Penningtvättslagen kräva en utförlig redogörelse för var pengarna kommer ifrån. Syftet är att omöjliggöra vardagslivet för individer och organisationer som någon privilegierad grupp ser som misshagliga, menar Sjögren.

”Hets mot folkgrupp”

Ett sätt på vilket yttrandefriheten inskränks i Sverige är lagen om ”hets mot folkgrupp” (HMF). En naiv människa kan kanske tro att HMF-lagen förbjuder uppvigling och hatisk demagogi. I själva verket skjuter tillämpningen in sig på dem som vill diskutera invandring eller vissa typer av brottslighet. Bland annat har åldringar dömts för att i sociala medier ha uttryckt avsky för utländska våldtäktsmän. Detta samtidigt som det är fullt lagligt att uppmana till illdåd mot eller göra hatiska utfall mot svenskar. Gatukonstnären Dan Park har prövat gränserna och vet hur godtyckligt, oförutsägbart och ologiskt HMF-lagen verkar i praktiken. Han gör affischer med satiriskt och ibland samhällskritiskt innehåll, ofta kring någon aktuell samhällsdebatt. På Mynttorget började Park med att citera lagstiftningen: – Man får inte kränka någon med anspelning på ras, nationalitet, etniskt ursprung, religion eller sexuell läggning. Vilka är det då som är så sköra och lättkränkta? Först har vi de etniska grupperna: judar, svarta, romer och nu senast också samer. Att använda orden ”jude”, ”neger”, ”zigenare” eller ”lapp” är alltså förbjudet, så det gör jag inte här, sade Park. Poliserna tittade tveksamt på varandra.

Vad ska vi med yttrandefrihet till?

Fritjof Persson, styrelseledamot i det två år gamla Partiet Populisterna, visade på problemet med att försöka utesluta åsikter från samtalet. ”Jag är Nationalkapitalist men min kompis Pär Öberg är Nationalsocialist. Hur ska jag och Per Öberg offentligt kunna diskutera socialism gentemot kapitalism om vi inte har fri talesrätt?” [caption id="attachment_46097" align="alignnone" width="585"]

Dan Park med HMF-tröja. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46098" align="alignnone" width="585"]

Mårten Hernebring läste högt ur Karl Marx ”Kommunistiska Manifestet” och visade på likheterna med dagens globalistiska ideologi. Han varnade för Kina, som fortfarande i princip bekänner sig till kommunismen, och som kommer att använda de kommande 5G-näten till detaljövervakning. ”Det yttersta tecknet på om Sveriges regering är suverän eller kommunistisk är om de kommer att stänga ute Huawei eller inte”, sade Hernebring. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46099" align="alignnone" width="585"]

Under Dan Parks tal trängde sig en ”fotograf” fram och ställde sig provocerande nära framför talaren. Efter viss tvekan motades hon bort av mötesfunktionärer som faktiskt också fick hjälp av polisen att hålla henne på avstånd. Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46100" align="alignnone" width="585"]

Per Sjögren: ”Alla så kallade medborgare i Sverige; svara, vita, röda, bruna och gula räknas som svenskar i dagens Sverige, utom när vi döms som så kallade hetsare, för då är vi fortfarande mer svenskar än de andra svenskarna, som egentligen just då inte är svenskar, för annars skulle vi inte kunna dömas.” Foto: Nya Tider[/caption] [caption id="attachment_46101" align="alignnone" width="585"]

Fritjof Persson visade på problemet med att försöka utesluta åsikter från samtalet. ”Jag är Nationalkapitalist men min kompis Pär Öberg är Nationalsocialist. Hur ska jag och Per Öberg kunna diskutera socialism gentemot kapitalism om vi inte har fri talesrätt?” Foto: Stillbild från Fritjof Perssons Youtubefilm[/caption] [caption id="attachment_46102" align="alignnone" width="585"]

Medan doktor Thomas Jackson talade försökte polisen gripa en kille som stod i publiken långt ut på högerflanken. De menade att han hade en misstänkt symbol på sin jacka. Det var lite väl magstarkt för en demonstration om yttrandefrihet och ”åsiktspolisen” möttes av ett beslutsamt gemensamt försvar. Det slutade lyckligt med att pojken fick tejpa över symbolen. Foto: Nya Tider[/caption]

Under flera års tid har de flesta vant sig vid att se fler ekologiska varor i de svenska livsmedelsbutikernas hyllor. Likaså har försäljningsrapporterna under lika många år talat sitt tydliga språk: Den ekologiska maten har ökat i popularitet. Försäljningsökningen har vissa år varit på tiotals procent. Även ekologiskt kött har under de senaste åren ökat sin försäljningsvolym, även om denna gren av ekomarknaden inte haft samma branta ökning som andra segment. Det är framförallt konsumtionen av ekomejerivaror, ekoägg samt rotfrukter och grönsaker som ökat stadigt under många års tid. Nu tycks dock denna trend vara bruten. Den oberoende marknadsbevakaren Ekoweb meddelar nämligen i en alldeles färsk rapport att försäljningstakten tappar fart, eller till och med går tillbaka, för många ekologiska livsmedel. Detta är åtminstone de data som finns för år 2018, men Cecilia Ryegård, redaktör för Ekoweb, säger till både Nya Tider och andra medier att prognosen för ekomatens försäljningsutveckling kommer att fortsätta att vara blygsam under de kommande åren om inget drastiskt görs.

Ensidig klimatfokusering

En av orsakerna till att de ekologiska livsmedlen tappar i popularitet, särskilt när det handlar om kött- och mejeriprodukter är den starka vegotrend som nu härjar. Bakom vegotrenden ligger ett starkt fokuserande på det så kallade ”klimathotet” på bekostnad av andra, reella miljöproblem som föroreningar, gifter och den alltmer tilltagande bristen på biologisk mångfald. – De som väljer eko är ofta trendkänsliga och vill gärna agera hållbart, säger Cecilia Ryegård. Samtidigt menar hon att dessa trendkänsliga konsumenter därför nu glömmer bort att se att hållbarhet handlar om så mycket mer än bara klimat och koldioxid. NYT: Konsumtion styrs j av intressen och propaganda. Måste inte ekobranschen bli bättre på att marknadsföra de ekologiska livsmedlens samlade miljönytta så att de ensidiga klimatalarmisterna och vegotrendsättarna får sig en match? – Absolut, säger Cecilia Ryegård och fortsätter: – Under 2018 har ekobranschen helt klart varit osynliga i debatten så att vego helt har tagit över scenen.

Måste värna det svenska lantbruket mer

Cecilia Ryegård tycker även att en förutsättning för en försäljningsökning av ekomat i Sverige är att man dels måste bli bättre på att se den ekologiska produktionens samlade miljövinster, men att det även behövs en större respekt och ett starkare värn av det svenska lantbruket. Bland annat menar hon att många unga i storstäderna som säger sig värna hållbarheten är djupt okunniga om lantbruk överhuvudtaget. – Ekologisk matproduktion handlar om att värna jorden vi faktiskt trampar på, och väljer folk bort ekomjölk, ekoägg och ekokött utarmar vi den biologiska mångfalden. Men det förstår alltför få idag.

Halal – ännu en bov i dramat

Om försäljningen av ekokött nu verkar minska, så är dock marknaden för halalkött ett segment som växer lavinartat, allt på grund av den stora muslimska massinvandringen till Sverige. Den avslutande frågan till Ekowebs redaktör Cecilia Ryegård blev därför om hon tror att tillväxten av halalköttmarknaden kommer att påverka ekoköttbranschen negativt. – Hm, det var ärligt talat en alldeles ny frågeställning. Den frågan har ingen annan journalist ställt innan. Hon konstaterar dock avslutningsvis att de som väljer halal oftast inte är intresserade av miljö och hållbarhet överhuvudtaget. Ändå är det just dessa väljargrupper som nu exempelvis Miljöpartiet och det på pappret landsbygdsvärnande Centerpartiet nu riktar all sin kraft på att företräda. – De som köper halal köper i regel inte eko, så de här gruppernas köpvanor brukar liksom inte påverka varandra egentligen. Men det är klart, att om vi får en demografisk utveckling som styr konsumtionsvalen i en annan riktning skulle man nog kunna tänka sig att ekoköttets framtid inte ser ljus ut i det perspektivet.

Skadeläget i skogarna efter stormen Alfrida som drog in över Sverige mellan den 1 och 3 januari kan vid månadsskiftet januari/februari sammanfattas till riktigt allvarligt på sina håll. Stormen drabbade Uppland särskilt hårt och den stormfällda skogen måste tas om hand under det kommande halvåret. Något liknande har inte drabbat svenska skogsägare sedan stormen Gudrun 2005. Då drabbades dock hela landet med tyngdpunkt i söder. Stormen Alfrida inleddes på nyårsdagen och utgjordes av ett intensivt lågtryck som rörde sig från Island mot nordligaste Skandinavien och som sedan svängde sydost mot Finland och Baltikum. På lågtryckets baksida blåste det upp kraftiga och byiga nordanvindar. Ovädret växte i styrka kvällen den 1 januari, då medelvinden nådde stormstyrka vid Bjuröklubb i Västerbotten som senare följdes av stormvindar vid Örskär och Söderarm i Uppland och vid Fårösund-Ar på Gotland, rapporterade SMHI. Också i inlandet förekom det stormbyar vid ett par väderstationer, både i Malung och vid Uppsala flygplats nådde nordanvinden 25 sekundmeter i byarna. [caption id="attachment_46118" align="alignright" width="352"]

Stormens utbredningsområde. Bild: SMHI[/caption] Vid flera kuststationer uppnådde vindbyarna orkanstyrka, som mest nord 38,5 sekundmeter vid Örskär i Uppland. Därför fick skogen på den svenska östkusten stora skador där Uppland drabbades värst. Ett par rekordnoteringar fick man också in, bland annat från Fårösund på Gotland, där det som mest blåste nordnordväst 35,2 sekundmeter i vindbyarna. Gotland drabbades alltså också hårt av stormens framfart, framförallt på norra Gotland och Fårö. Mellanskogs virkesområdeschef i området uppmanade veckan efter alla drabbade skogsägare att ta kontakt med Mellanskog: – Med tanke på insektsangrepp med mera är det bra att ta kontakt med oss. Vi kommer att göra en översyn av läget efter stormen, men ser gärna att även skogsägarna ger sig ut och tar en titt i den egna skogen. I Uppland sammanfattade medlemsägda Mellanskog skadeläget till att de främsta skadorna finns i öster om E4:an. Det handlar framförallt om Roslagen, östra och norra Uppland, Norrtälje och delar av Stockholm. Generellt kan man säga att ju längre österut man kommer desto värre blev skadorna. – Statliga myndigheten Skogsstyrelsens prognos om att ungefär 500 000 kubik har fallit bedömdes som realistisk och hanterbar, enligt Mellanskog. Redan veckan efter stormen kunde Mellanskog garantera att alla deras medlemmar som vill ha hjälp skall kunna få det. – Det viktigaste budskapet just nu är att samla information och göra saker i rätt ordning, vi har våren på oss att hantera virket, upplyste Mellanskogs representanter om, vilka också ville lugna skogsägarna med budskapet att det är viktigt att inte stressa fram beslut eller åtgärder i skogen, detta med tanke på de stora personskaderisker som finns att arbeta i stormskadad skog.

Granbarkborren en fruktad insekt

Norrskog förklarade under januari att deras medlemmar klarat sig nästan helt oskadda av stormen. Södra Skogsägarna gjorde inga kommentarer alls. Kanske Södras bolagssfär istället drabbades mer än medlemmarna, den nyinköpta skogen i Lettland berördes också av lågtrycket. Södra förvarnar dock sina medlemmar om granbarkborren och har en särskild webbsida med aktuell information om dess spridning och hur skogsägarna bäst bevakar sin skog och skyddar och hanterar den vid angrepp. Granbarkborren är en historiskt svår plåga i skogen, den 5 millimeter korta insekten uppträder först genom hanar som gnager sig in i barken och lockar honor som gnager var sin modergång under barken där de lägger sina ägg. När dessa kläcks äter larverna av innerbarken. I stormfälld skog blir livsbetingelserna goda, granbarkborren ökar och nästa kull kan redan vara klar tio veckor senare, då angriper ofantliga mängder granbarkborrar istället den oskadade skogen i stora områden. Är det frostfritt och över 18 grader dagtid kan de flyga och fortplanta sig på nytt samma sommar. Det har gjorts försök med att kopiera insektens feromoner för att locka honorna till andra platser så att de inte kan para sig i samma omfattning. I samband med Gudrun 2005 fick de drabbade skogsägarna i landet dispens för att bärga virket senare än 1 juli. En skillnad, förutom omfattningen av stormfälld skog, var att problemet med granbarkborrar då var betydligt mindre än nu. Expertisen har förklarat att de under hösten upptäckt färska granbarkborreägg i flera av de nu drabbade skogsområdena. Sveaskogs pressmeddelande har en dyster ton: [caption id="attachment_46116" align="alignright" width="375"]

Granbarkborren kan orsaka stor ekonomisk skada. Foto: Skogsstyrelsen[/caption] – Får vi inte ut virket i tid riskerar vi en andra katastrof redan till hösten, trodde Ronnie Andersson, virkesköpare på statliga Sveaskog. Dan Glöde, Vd:n för Hargs Bruk i Roslagen, som äger 20 000 hektar skog i Norrtälje och Östhammar fruktar också en masstillväxt av granbarkborre efter de observationer de gjort. Försäkringsbolagens utbetalningar kanske inte räcker för att täcka alla kostnader menar man i flera fall, för små skogsägare kan hela beståndet vara förstört efter generationer av manuell skötsel.

Omfattande uttransporter och komplicerad logistik

Omfattande utfordringar för att hämta ut stormskadat virke står nu för dörren och besiktningsmän har avsynat skogarnas skador. För att snabbt och smidigt överblicka förstörelsen genomför Sveaskogs inköpare drönarflygningar i det uppländska stormområdet. Oftast är det kantzoner till hyggen och äldre skog som har drabbats värst av stormfällning. Snön och oredan i skogen gör det både farligt och svårt för markägare att skapa sig en bild över hur deras skog har drabbats För att snabbt kunna göra en bedömning av skadorna använder man sig alltså av drönare. Statliga Sveaskog, bildat 1992 av äldre statliga förvaltningar och halvstatliga börsbolag, är den störste svenske skogsägaren med 4,1 miljoner hektar i sin ägo, ju längre norrut man blickar desto mer äger Sveaskog av skogen. Sveaskog, liksom andra, säljer och köper virke, ved och biobränsle. Inköp av avverkningsvolymer från små skogsägare hör också till det normala. Andra viktiga inköpare är skogsägarföreningarna med hundratusentals skogsägande privatpersoner och lantbrukare som huvudmän, där Mellanskog och Södra Skogsägarna är störst. Den övriga, i flera fall börsnoterade, skogsindustrin har inte bara egna skogar, utan köper också in de kvantiteter och kvaliteter de behöver på motsvarande sätt. Hela skogsnäringen och järnvägsbolagen samverkar konstruktivt när stormskador uppstår i landet för att rädda värden och förhindra ytterligare skador. Stormen Gudrun ledde till närmast militär planering av genomförandet och på massabruken lagrades ved i flera år efter Gudrunstormen. – De totala effekterna av Gudrun var så klart större, men Alfrida har slagit ungefär lika hårt fast på ett mindre område. Gudrun drabbade ju i princip hela Götaland, förklarade Ronnie Andersson, virkesköpare på Sveaskog. Enligt Sveaskogs talesmän har man inte sett till sådan förödelse mellan dessa båda stormar och Sveaskog lägger nu mycket resurser på att hjälpa sina virkesleverantörer i Uppland med att få ut virket före sommaren. Det är angivet i skogsvårdslagen att allt skadat virke av barrträd inom ett hektar som överskrider en volym större än fem kubikmeter skall uttransporteras för att inte riskera ett större granbarkborreangrepp. Enligt Skogsstyrelsens första bedömning hade Alfrida fällt en halv miljon kubikmeter fub (fast under bark). Enligt Sveaskogs senare uttalanden finns en risk att det är mer omfattande än så.

Omfattande skador efter Alfrida

Viss kalabalik uppstod i Norrtälje kommun bland mindre skogsägare till enstaka hektar, som hade feltolkat Skogsvårdslagen till att de efter anmälningsdatum till myndigheten måste vänta sex veckor med avverkning av kvarvarande skog, men olika informationsmöten och debatter i media redde ut missförhållandena. Myndigheten fick försvara sig och istället berömma att markägarna själva tog initiativ till att snabbt ta hand om träden. Många markägare i Uppland har i januari skrivit ett stormkontrakt med Sveaskog och jobbar tätt ihop med virkesköparna för att göra det bästa av situationen där Sveaskog leder arbetet. [caption id="attachment_46115" align="alignright" width="368"]

Granbarkborreangripen skog. Foto: Skogsstyrelsen[/caption] Förutom tidens förlopp och hoten från ett granbarkborreangrepp finns det flera rent logistiska utmaningar till följd av stormen. Generellt uppges det vara äldre, avverkningsmogen skog som har drabbats av Alfridastormen. Eftersom att sågverken är få i Uppland och dessutom ligger i de västra delarna av landskapet innebär det att det stormfällda virket måste fraktas relativt långt förklarar Sveaskog. I frågan om drabbad gallringsskog hade man kunnat köra massaveden till närliggande bruk i Hallstavik och Skutskär. – Vi tittar även på lösningar där vi kan lägga det på tåg för transport till sågverk i andra delar av landet, berättade Ronnie Andersson, Sveaskog.

Värre stormar 2015 i Småland, Blekinge

2015 drabbades södra Sverige av Simone, Helga och Gorm. Bara stormen Gorm fällde mellan 2 och 2,5 miljoner skogskubikmeter. Hårdast drabbat var Skåne, Kronobergs, Blekinge och södra delen av Hallands län. Stormen Gorms fällda volymer var därmed mycket begränsade i jämförelse med stormen Gudrun som fällde 75 miljoner skogskubikmeter, men för den enskilde skogsägaren är konsekvenserna alltid stora. Skadorna vid Gorm var något mindre än vid stormen Egon i januari 2015 som fällde 2,5-3 miljoner skogskubikmeter och jämförbar med stormen Simone i oktober 2013 där 1,5-2 miljoner skogskubikmeter föll. Siffrorna kommer från Vidakoncernen. Stormen Gudrun fällde alltså omkring 75 miljoner kubikmeter skog och drabbade värst Småland, Halland, norra Skåne, Blekinge och södra Västergötland. Gudrun kan i sin tur jämföras med de svåra stormarna hösten 1969, vilka tillsammans fällde endast 37 miljoner kubikmeter. Detta var mycket värre eftersom mekaniseringen inte var lika utbredd och skog fick ofta ligga där den låg. Fram till Gudrun hade stormen 1969 omtalats närmast mytiskt bland dem som hade upplevt dem och mindes. Sågverkskoncernen Vida hade vid tiden för Gudrun skaffat ett eget tåg som de hyr ut. Tillfälliga terminaler och lastplatser iordningsställdes. Kapaciteten av virkesvagnar har sedan dess höjts ytterligare i landet genom nytillverkningar eller ombyggnader av vagnar, så kapacitet kommer det sannolikt att finnas vid kommande stormar, dock kan avveckling eller bristande underhåll av industrispår medföra problem även utan stormar.

Den mångkulturella skolan var tänkt att placeras i Garpenbergs bruksområde, som grundades av Gustav Vasa på 1500-talet. Där finns bland annat en herrgård med anor från Gustav Vasas kungsgård som tidigare stod på platsen. Under 1970-talet bedrevs en jägmästarutbildning i området under Skogshögskolans försorg. Det senaste årtiondet har olika verksamheter flyttat ut och in i Skogshögskolans gamla lokaler och 2015 blev det ett asylboende, något som journalisten Pär Sönnert på Dalarnas Tidning hade svårt att dölja sin lycka över. ”Nu har Skogshögskolans gamla lokaler i Garpenberg åter fyllts med liv och rörelse. Många nyfikna besökare passade på att komma när det nya asylboendet höll öppet hus”, skrev Sönnert om invigningen. – 85 procent är syrier, sedan har vi människor från Somalia, Eritrea, Egypten och Kosovoalbaner. Alla språk som talas på anläggningen täcks av personalen. De flesta av de boende kom hit till Garpenberg direkt, på sin tredje dag i landet, sade Ingemar Sjögren, verksamhetsansvarig för Caxoher AB som drev flyktingförläggningen. Men mångfalden blev problematisk. Bara några månader senare utbröt tumult då åtta asylsökande greps av polis och anhölls för olaga hot mot grupp. – Det är olika folkgrupper som inte går ihop, förklarade Anders Gustavsson, vakthavande befäl vid Dalapolisen. – Det är asylsökande som har bråkat med varandra, de har även hotat personalen samt hotat att bränna ner boendet. Asylboendet stängde 2017.

Karams planer: Albarakah Skolan

Sedan dess står lokalerna tomma, något som Karam alltså såg en möjlighet i. Han ansökte under 2018 hos Skolinspektionen om att få starta förskoleklass, grundskola och fritidshem i något som skulle heta ”Albarakah Skolan”. Trots att det bara bor omkring 500 personer i gruvorten Garpenberg ville Karam bygga ett tusen nya lägenheter med egna växthus där de boende enligt Karam skulle odla fisk och isbergssallad. I överklagan skriver han: ”Min idé är att skapa ett litet nytt samhälle i Garpenberg som ligger 19 km bort från Hedemora. Alla som ska bo i byn ska jobba med fiskodling, det som kallas aquaponics system. Min idé är att det ska finnas jobb för alla boende i byn. Varje familj ska ha eget växthus att odla fisk och isbergssallad.” [caption id="attachment_46164" align="alignnone" width="585"]

Rabie Karam ville starta ny skola och bygga tusen nya lägenheter i Garpenberg i Dalarna. Alla boende i byn skulle odla fisk och isbergssallad. Skolinspektionen avslog dock ansökan.
Foto: Kriteria Penilaian Laporan Individu[/caption]

Ville själv välja nya invånare

Han skriver vidare att han själv tänker välja ut vem som får flytta dit: ”Många barnfamiljer över hela Sverige som jag träffat är mycket intresserad att flytta dit. Jag har höga krav för de som vill flytta till byn. Viktigaste krav är att de som vill bo i byn ska klara vår fiskodlingsutbildningkurs. Jag har redan många familjer som sökt att flytta men jag har inte bestämt mej än om vem som kan flytta. Vi ska göra intervju för de familjer som intresserad. Det är mycket komplicerat för mej om informationen som ska spridas till barnfamiljerna om att det ska finnas en skola i byn. Samtidigt vill jag välja noggrant de ska bo i byn. Därför tycker jag att få tillstånd om all utbildning först sedan kan jag välja vem ska bo i byn.” Men Hedemora kommun gillade inte idén. Som skäl anförde man att nyetableringen skulle kunna inverka negativt på en annan mångkulturell skola i närheten som då skulle riskera att tappa elever. ”Jonsboskolan i Långshyttan med mångkulturella inslag riskerar elevtapp på grund av Albarakah skolans uttalade profil. Det innebär alltså stora ekonomiska konsekvenser för de små skolorna som riskerar att läggas ned, vilket kommer innebära att det saknas ett kommunalt alternativ i närområdet.”, skrev Hedemora kommun i sitt yttrande till Skolinspektionen. Skolinspektionen avslog Karams överklagan och hänvisade till flera anledningar till att förutsättningarna att driva en friskola inte är uppfyllda, bland annat att Karam saknade en realistisk budget.

En integrationssatsning

Till Nya Tider berättar Karam om tanken med den nya byn i Garpenberg: NyT: Tror du att folk kan livnära sig på fisk och isbergssallad? – Det är projekt. De ska jobba, de ska sälja. De ska producera väldigt många kvantiteter. Det kan bidra till hur mycket jobb som helst här i Sverige. Utan konkurrens! NyT: Är det folk från hela Sverige som är intresserade? – Det var väldigt många folk som var intresserad. Du vet att i Sverige finns nyanlända, och unga svenskar, de har inte jobb. Det här projektet skulle bidra till väldigt många jobb. Men tyvärr gick det inte. NyT: Är byn endast för muslimer? – Nej nej nej. Jag hade tänkt mig att 70 procent svenskar, 30 procent invandrare. Det var inte för muslimer. Jag tänker inte på det sättet. Det är helt fel tycker jag. Jag är muslim, jag kan leva med icke-muslimer. Det är mycket dåligt om vi segregerar oss och säger att ”vi är muslimer”. Det skulle bidra till väldigt väldigt många jobb, för muslimer och icke-muslimer. NyT: Du skriver i ansökan att du ska välja ut vem som ska få bo där. Hur ska du välja ut folk? – De som vill jobba. Vill du ha jobb? Varsågod, du kan bo här med oss. Men vill du komma och sova, nej då har vi inte plats där. Karam säger att media vinklat nyheten felaktigt och att det egentligen handlar om en integrationssatsning. – Det var missförstånd, de vill inte sitta med oss och få dialog. Vi måste hitta någon väg att vi lever tillsammans. Det spelar ingen roll om jag är muslim eller icke-muslim. Jag som muslim, min religion tvingar mig att leva fredligt med icke-muslimer. Därför har jag kommit med idén om Garpenberg. Då kan man göra riktig integration där. Om folk lever med varandra på samma ställe. Och de har samma jobb, samma liv, det skulle funka bra. Men om man tittar på invandrarområde eller svenska område i stora städer här i Sverige, det är katastrof, för båda två. Fortfarande finns invandrare som har bott här 50 år eller mer och folk fortfarande kallar dem invandrare och svenskar. Och det är oacceptabelt. Alla människor är lika. Och vi måste hitta en väg att leva tillsammans, förklarar Karam för Nya Tider.

I en intervju med TT säger chefen för MUST, Gunnar Karlson, att han ser en hotbild mot den svenska elförsörjningen: – Internationellt pågår en kartläggning av it-system som har med elförsörjningen att göra. Det finns all anledning att tro att det även gör det i Sverige, säger Karlson till TT. [caption id="attachment_46182" align="alignright" width="200"]

Gunnar_Karlson, generalmajor och chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) Foto: Wikipedia, Huskvarn.[/caption] Mycket talar dock för att Sverige på egen hand redan är på väg att underminera elförsörjningen. Ännu har ingen rapport tagits fram som beskriver vad som gjorde att många abonnenter drabbades av strömavbrott under den storm som slog till i Sverige i början av januari, men slutsatserna efter många tidigare stormar är att eftersatt röjning av kraftledningsgator var en stor del av problemet. Det finns dock betydligt allvarligare underliggande hot mot elförsörjningen i Sverige.

Redan kapacitetsbrist i delar av Sverige

Sveriges kraftnät är i dag ihopkopplat med det europeiska kraftnätet, vilket innebär att vi både exporterar och importerar el. Oftast kan vi i nuläget vara nettoexportör, men en rad moln hopar sig vid horisonten. Sveriges kraftförsörjning är baserad på vattenkraft som inte kan byggas ut i större omfattning, samt kärnkraft. Tillsammans svarar de för 80 procent av elproduktionen i Sverige, men vattenkraften får allt oftare stå för lejonparten av energiförsörjningen till följd av kärnkraftens avveckling. Resten utgörs av vindkraft och olika former av värmekraft, vilket oftast innebär förbränning av fossila bränslen och sopor. I södra Sverige och Mälardalen finns redan brist på överföringskapacitet, vilket inverkar på möjligheten för energiintensiva företag att investera i de regionerna. Med en ökande befolkning och fler elbilar kan dock elbrist snart bli en realitet även för privatkunder. I slutet av förra året kallade energiföretaget Eon till ett krismöte med lokalpolitiker om situationen i Skåne. Elektrifiering av lokaltrafiken i regionen kräver ett effekttillskott med minst 11 megawatt (MW) innan år 2020, medan järnvägen skulle behöva ett omedelbart effekttillskott på 12 MW. Elbristen kan för skånska kunder innebära ett dubblat elpris och att storkunder får svårt att teckna nya leveransavtal. E-handelsföretaget Amazons nya serverhallar i Västerås, Katrineholm och Eskilstuna medför att man nu nått kapacitetstaket. Det är inte längre möjligt att etablera fler energiintensiva företag i regionen, vilket kan påverka arbetsmarknaden. En serverhall är inte särskilt personalintensiv, Facebooks server i Luleå sysselsätter inte mer än 80 personer. Hur många som får jobb hos Amazon är inte känt, men det är väsentligen färre än vid en industrianläggning med samma industriförbrukning. Om ingenting görs finns risk för elransonering: – Om inga åtgärder hjälper måste elnätsanvändare kopplas bort. Då kopplas elledningar till privatbostäder, villaområden och hyreshus bort först. Samhällsviktiga ledningar till akut sjukvård, räddningstjänst och polis prioriteras, säger Astrid Fell, handläggaren på enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten till Aftonbladet.

Baskraften avvecklas

Sedan 1999 har kärnkraftverk tagits ur bruk, direkt eller indirekt till följd av politiska beslut. På senare tid beror nedläggningarna på ekonomiska konsekvenser av energilagstiftningen som gör att spot-priset på el när det blåser är så lågt att det inte lönar sig att köra kärnkraftverken. Även effektskatten och kostnaden för elcertifikat spelar in. När kärnkraften var som mest utbyggd i Sverige kunde den leverera över 10 000 MW, i dag är maxkapaciteten 7 200 MW och efter 2020 endast 5 500 MW. Samtidigt väntas elförbrukningen öka enligt prognoser från Energimyndigheten, som också skriver att ”Minskningen antas till största delen ersättas av 10 TWh ökad elproduktion från vindkraft”. Det motsägs av en så gott som enig expertkår som istället säger att finsk kärnkraft kommer att användas för att täcka upp. ABB:s Sverigechef Johan Söderström säger också att han vill se en ”smart” utbyggnad av vattenkraft.

Sol och vindkraft vid vackert väder

Eftersom el måste produceras i samma ögonblick som den förbrukas är inte alla kraftslag likvärdiga i elproduktionen. Vindkraftverk och andra intermittenta kraftkällor kan inte utgöra basen i elförsörjningen så länge det inte finns ett kostnadseffektivt sätt att lagra energin. Kärnkraft kan ställa om effekten på ganska kort tid, men vattenkraft och värmekraft kan göra det momentant. Dessa energislag kallas balanskraft, eftersom de används för att balansera produktion och konsumtion. Omställning till vindkraft medför ett större beroende av att kunna importera el vid behov om inte också balanskraften byggs ut, men inte heller detta kommer att vara nog vid en större vindkraftsutbyggnad. Redan nu tvingas man importera kolkraft från Tyskland och köra svenska oljekraftverk vindstilla dagar. Det här leder också till stora kostnader eftersom man i princip måste ha två anläggningar istället för en. [caption id="attachment_46184" align="alignnone" width="585"]

Strömavbrotten i december beror på eftersatt röjning av kraftledningsgator och att ledningarna inte grävts ned som utlovat. Foto: Nya Tider[/caption] Förespråkarna för vindkraft hävdar att det alltid blåser någonstans och att det i stor utsträckning skall räcka för balansen, men det stämmer inte alltid. Vid olika tillfällen har det varit så gott som vindstilla i hela Europa ända upp till elva dagar i följd. Statistiskt sett inträffar dessa perioder ofta under kalla vinterdagar när förbrukningen är som störst. Officiella uppgifter om tillståndet är ofta missvisande. Som exempel kan nämnas att en rapport som använts till stöd för vindkraftutbyggnad i Storbritannien felaktigt utgick från att vindkraftverk levererar nära full effekt redan när det blåser fyra meter per sekund, medan det i själva verket krävs närmare sex meter per sekund. Vid ungefär 13 meter per sekund kan vindkraftverken inte heller leverera, då materialet inte skulle klara påfrestningarna och vindkraftverket kopplas för säkerhets skull bort. Små intermittenta kraftkällor som nätanslutna solceller och vindkraftverk sätter också press på elnätet. Det är ingen slump att nätavgifterna oavbrutet stiger. Studier visar att det finns ett tydligt samband mellan kostnaderna för el och andelen vindkraft. Det är inte bara kostnaderna för att hålla balanskraftanläggningar i beredskap som påverkar, det handlar också om att vind och solkraft kräver ”smarta elnät”. En del av detta är att man vill styra efterfrågan att balansera den slumpmässiga produktionen. Med allt fler elbilar kommer också den momentana förbrukningen att öka vid bestämda tidpunkter, som när folk kommer hem från jobbet och sätter bilen på laddning och börjar laga mat. För att kunna hantera detta krävs att man tvingar folk att begränsa sin elanvändning vissa tider med ekonomiska styrmedel. Detta kräver så kallade ”smarta elmätare” i varje hushåll för att momentant kunna avläsa elförbrukningen och prissätta efter tillgången. En sådan mätare är givetvis dyrare än en vanlig och dessutom drar den elektricitet hela tiden. Hur smarta mätarna är kan dock diskuteras, flera villaägare har upptäckt att deras mätare registrerar förbrukning även under strömavbrott. Om mätarna fungerar klanderfritt är det istället ett problem ur integritetssynpunkt. Din elkonsumtion säger en hel del om ditt liv, när du är hemma och vad du sysslar med, och den informationen kommer att finnas tillgänglig hos en stor mängd privata aktörer. Först när kostnadseffektiva lagringsmöjligheter finns att tillgå kommer de intermittenta kraftkällorna att kunna bli ett driftsäkert alternativ till kärnkraft, vattenkraft och kondenskraft (värmekraftverk). Det finns tecken på att detta är på gång, men än så länge finns inte den möjligheten.

Klimatsmart, (h)eldumt

Redan att ett stort antal elbilsägare samtidigt laddar sina bilar kan leda till ”brownout”, det vill säga att spänningen sjunker till följd av för stort effektuttag. När elbilar blir vanligare kan det bli ett problem. Redan nu orsakar dock elbilar och annan klimatsmart utrustning problem som transienter och övertoner i nätet. Problemen orsakas av kraftelektroniken i elbilarnas laddningsaggregat men även solceller och LED-lampor kan orsaka problem. Donald Andersson, vd för ett företag som mäter elkvalité, berättar för tidningen Elinstallatören att elkvalitén ständigt blir sämre och att han misstänker att elbilarna är den största boven. Han berättar om ett företag där han mätt sedan 2004 och där nu dyra maskiner går sönder efter att man skaffat elbilar. Problemen går att avhjälpa, men det handlar om ytterligare kostnader för att få ett elnät som en gång fungerade att fungera igen.

Magnus Betnér har under dryga tio års tid varit en känd profil inom den så kallade stå-upp-komedin. Han har framförallt gjort sig bekant för den stora massan genom ett aggressivt tilltalssätt som ofta går hand i hand med en klart vänsterliberal agenda. Inte sällan har Sverigevänner i allmänhet, men i synnerhet SD och deras väljare och regimkritiska journalister som Joakim Lamotte, fått ta emot mycket spott och spe från den Betnérska tungan, allt ackompanjerat av publikens skratt och applåder.

Uttalad SD-hatare

Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen år 2010 med dryga 5 procent av väljarna bakom sig har detta parti i show efter show fått utstå uttalat hat från Magnus Betnér. Han hatar nationalism i stort, och karakteriserar SD-s väljare som ”dumma i huvudet”.

Uppmanade SD-väljare att begå självmord

Ett exempel på när hatet går riktigt långt är showen Livets ord från år 2011, där han till och med säger att SD-väljare borde ta livet av sig. ”Eftersom du är så jälva dum kan du lika gärna skjuta dig; ingen skulle nog sakna dig ändå, i alla fall inte jag”, säger Magnus Betnér och får publiken med sig.

Relativiserade massinvandringen

Det var dock under åren 2015 – 2017 som han i sina shower gjorde sig lustig över dem som kritiserade den grasserande massinvandringen av muslimer till Sverige. Det var bland annat i sådana sammanhang som Joakim Lamotte fick utstå hat från Magnus Betnér, och inte oväntat fick sig både Sverigedemokraterna och deras väljare sig ytterligare skopor av den vänsterliberala sleven som Betnér skyfflade ut från scenerna runtom i Sverige. Men det var också då som allmänhetens kritik mot Betnérs hatiska shower började tillta. Detta skedde inte oväntat mest via sociala medier.

Självförvållad ångest

Kontentan av det Hänt Extra nu skriver gällande Magnus Betnérs sjukskrivning är att han till slut tyckte att det uppenbarligen blev för jobbigt och otäckt med all kritik som han nu fick sig till del från upprörda vanliga människor. Detta har bland annat lett till återkommande ångestattacker. ”Jag har vid många tillfällen faktiskt känt mig paranoid”, säger Betnér själv till sensationsmagasinet Hänt Extra. För närvarande är det hursomhelst högst osäkert när Magnus Betnér är redo för fler vänsterliberala shower. Kritiken torde inte vara särskilt mycket nådigare då, allt naturligtvis beroende på hur mycket hat sådana framtida uppträdanden kommer innehålla.

Under våren 2015 sjösattes ett projekt av regeringen, som syftade till att skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företags export. Idén var att bygga regionala exportcentra som skulle samla samhällets kompetensresurser till stöd för företagens exportsatsningar. Det var en i allt väsentligt god tanke och ambition. Att produktiviteten i Sverige inte utvecklas lika bra som i jämförbara länder och att svenska företag tappar marknadsandelar på världsmarknaden, var viktiga utgångspunkter för projektet. Näringsministern sade i ett pressmeddelande i samband med att projektet startades: ”Många svenska små- och medelstora företag ligger i framkant när det gäller innovation och teknisk utveckling. För att få fler företag att växa internationellt samlar vi nu exportfrämjande myndigheter och organisationer i regionala exportcentra i flera städer runt om i Sverige”. Tillväxtverket fick i uppdrag att samordna verksamheten. Ambitionen var att ”underlätta för fler företag att hitta rätt och få det stöd just de behöver för att växa och ta steget ut på nya tillväxtmarknader samt att förenkla kontakterna mellan myndigheter och företag”, som näringsminister Mikael Damberg uttryckte det. Verksamheten startades 2016 med sex pilotverksamheter, och har sedan utvecklats till hela landet.

Riksrevisionen levererar omfattande kritik

Riksrevisionen redovisar i en ny rapport, RiR 2019:3 Regionala exportcentrum – en del av Sveriges exportstrategi, en granskning av regeringens satsning. Man konstaterar inledningsvis att ”satsningen har stora möjligheter att nå goda resultat, då de tjänster som erbjuds är efterfrågade, men att den delvis borde ha gjorts annorlunda för att bli så effektiv som möjligt. Bland annat borde större hänsyn ha tagits till de erfarenheter som gjorts vid liknande satsningar”. Riksrevisionen pekar på fyra huvudsakliga brister i satsningen på regionala exportcentra:

Tidigare erfarenheter glöms bort

En viktig fråga i all utveckling är att ta vara på tidigare erfarenheter när man bygger nya funktioner. För att få små och medelstora företag att satsa på export, har ett flertal olika satsningar genomförts genom åren, vanligtvis finansierade med skattemedel. Riksrevisionen pekar på att regeringen har missat att ta vara på tidigare erfarenheter i den nu aktuella satsningen. Det innebär risk för att gamla misstag upprepas och att resultatet inte blir det förväntade. Riksrevisor Stefan Lundgren säger i ett pressmeddelande den 29 januari 2019: – Det är grundläggande för effektivitet och god hushållning med skattebetalarnas pengar att tidigare misstag undviks och att justeringar görs i förhållande till tidigare försök. Det missades vid införandet av regionala exportcentrum.

Brister i samverkan med näringslivets organisationer

Riksrevisionen anser i sin granskning att det finns anmärkningsvärda brister i kommunikationen och samverkan med företagarorganisationer i den verksamhet som har utvecklats inom ramen för exportstrategin. Man skriver: ”…varken Svenskt Näringsliv eller dess medlemsorganisationer har varit delaktiga i utformningen av och inrättandet av regionala exportcentrum”. Detta är en allvarlig invändning, eftersom regeringens budskap var att: ”Sveriges nya exportstrategi är utvecklad i nära samverkan med näringslivet”. Näringslivets organisationer är också kritiska i detta avseende. Se nedan.

Dålig utvärdering av pilotprojekt

Här menar Riksrevisionen att Tillväxtverket inte har tagit vara på de möjligheter till utvärdering som pilotprojektet erbjöd. Den fortsatta satsningen har därför inte kunnat dra nytta av de erfarenheter som vanns i den delen. Man pekar också på att det ännu inte har fattats något beslut om en samlad effektutvärdering av insatsen. Detta är allvarligt, eftersom riksdagen har betonat vikten av att nå bästa nytta för satsade skattekronor i alla sammanhang.

Redovisningen motsvarar inte riksdagens förväntningar

Riksrevisionen kritiserar både Tillväxtverkets redovisning och regeringens redovisning till riksdagen för att inte hålla måttet. Man påpekar också att verksamheten baseras på alltför kortsiktiga projekt, oklara samband med andra satsningar för att främja export samt att verksamheten inte utvecklas i takt med behoven. – Regeringen och Tillväxtverket har i sin redovisning inte levt upp till de krav som ställs när det gäller systematik och fokus på resultat. Den information som lämnats är för basal och anekdotisk för att vara meningsfull, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Kunskap tas inte till vara

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv skriver i en egen rapport att man ser positivt på satsningen, främst att man genom samverkan kan få en ökad kunskap om vad olika aktörer gör. Men man pekar också på följande brister: • Otydlighet i den offentliga främjandeorganisationen • Det behövs en ökad samverkan mellan det offentliga och privata aktörer Svenskt Näringsliv anser sig inte heller ha fått möjlighet att lämna synpunkter på utformningen av exportcentrumen i tillräcklig utsträckning. Det är allvarligt, eftersom organisationen dels samlar en mycket stor andel av företagen och dels bedriver en omfattande verksamhet inom just detta område och kan därmed förväntas besitta goda kunskaper om vad som krävs för att uppnå önskade resultat.

Exporten kräver ett välfungerande samhälle

I en gemensam debattartikel på debattsidan Altinget.se den 23 januari i år presenterade de tre näringslivsorganisationerna Almega, Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen en gemensam kravlista på regeringen för att exporten skall kunna ta fart. Man vill bland annat se en aktiv samverkan mellan myndigheter och företag vid utformning av insatser som berör företagen och deras verksamhet samt att befintliga kunskaper, erfarenheter och affärsstrukturer måste tas tillvara. En tydlig känga till satsningen på regionala exportcentra. Avslutningsvis konstateras det självklara: ”… förutsättningen för en exportstrategi som ger resultat är ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Utan alltifrån skolor och infrastruktur till skatter och regelverk i världsklass kommer vi inte kunna nå framgång internationellt”. På samtliga dessa områden går utvecklingen i Sverige åt fel håll. Pengarna rullar och politikerna slår sig för bröstet. Regeringens satsningar utvärderas inte och ingen vet om målen uppfylls. Svensk statsförvaltning är inte på topp. Det finns alltså goda skäl för regeringen att se över innehållet i och utformningen av de regionala exportcentrumen. Det bör göras med de utgångspunkter som både Riksrevisionen och näringslivets företrädare har framfört.

Författaren och frilansjournalisten Joakim Medin utkom 2018 med boken ”Orbánistan – rädsla och avsky i det illiberala Ungern” (Verbal förlag). Boken, som har hyllats på flera håll inom den etablerade medievärlden i Sverige, är hans andra bok. Dessförinnan gavs ”Kobane: Den kurdiska revolutionen och kampen mot IS” ut. Den handlade om kurders kamp mot IS i Syrien och publicerades på Leopard förlag 2016. Under arbetet med boken i Syrien 2015 fängslades Medin av den syriska regimen misstänkt för att stötta rebellstyrkor. Han släpptes efter närmare en vecka. Vid återkomsten till Sverige berättade han för SVT om att han placerats i isoleringscell och sett tortyrredskap.

Pekar ut svenskar som politiskt tongivande i Ungern

Pе senare tid har Medin intresserat sig för den politiska utvecklingen i Ungern. Han har skrivit en rad artiklar om det han beskriver som en auktoritär högerregim i landet, och han har också åkt dit och deltagit i aktioner. I den nya boken riktas en vass kritisk udd mot Ungerns regering och de högerradikala krafter som verkar i landet. I en längre passage nämns den svenske förläggaren Daniel Friberg och hans medarbetare i något som liknar en politisk kartläggning. Friberg, som är VD för förlaget Arktos, beskrivs som en viktig förgrundsfigur i spridandet av det Medin vill framställa som propaganda för illiberala idéer.

Samarbetade med AFA-grundare inför boken

Medin skriver att han fått mycket av uppgifterna om svenskarna från Mathias Wåg. Wåg är AFA:s grundare och medlem i det vänsterextrema journalistkollektivet Researchgruppen. Han har, förutom att förespråka och utöva politiskt våld, gjort sig känd just för att kartlägga och hänga ut politiska motståndare. Den metodiken har han givits i uppdrag att använda mot invandringskritiska privatpersoner, bland annat genom svensk kvällspress. Men Medins koppling till den våldsbejakande vänstern sträcker sig inte bara till det kollegiala planet. Det nyliga avslöjandet stod Friberg själv för genom en egen granskning av författaren.

Höll föreläsning arrangerad av AFA i deras lokaler

Friberg lade med anledning av Medins bok den 29 januari upp en skärmdump från Facebooksidan Klubb Klasskrig. Sidan hyllar bland annat ETA:s bombdåd och dödligt politiskt våld från vänster. I inlägget, som uppmärksammade AFA:s 25-årsjubileum 2018, annonserades att Medin skulle föreläsa om sin kommande Ungernbok. Föreläsningen höll Medin också den första september samma år i Kulturhuset Cyklopen i Högdalen. Kulturhuset Cyklopen, som har tydliga kopplingar till AFA, uppbär bidrag från bland andra Stockholms Stad för en i huvudsak radikalpolitisk verksamhet med populärkulturella förtecken. Under en polisrazzia 2014 visade det sig att Cyklopens lokaler använts för att förvara gatustridsvapen. Utrustning som kartor, knivar och maskeringsutrustning skulle nyttjas av vänsteraktivister för att angripa demonstranter för det numera nedlagda Svenskarnas Parti.

Både gatuaktivist och AFA-propagandist

Medin har varit en politisk aktivist likväl på gatan som i etablerade vänstermedier. Hans respekt för AFA är dokumenterad, särskilt runt festligheter som markerat organisationens årsjubileum. Han författade en hyllningsartikel till AFA redan 2013, publicerad i vänstertidningen Stockholms Fria. Artikeln, som Medin skrev med anledning av att AFA firade 20 år, bar rubriken ”20 år av antifascistisk kamp”. En kvinnlig före detta AFA-medlem som ännu vårdade kontakten med våldsgruppen intervjuades. Hon fick utan kritiska frågor lägga fram sin version av rörelsens verksamhet som antifascistiska butikssabotage och våldsaktioner. Trots de icke-demokratiska idealen och hänsynslösheten framställs våldsgruppen av Medin i det närmaste som en samling sociala trygghetsskapare. Bland annat säger den intervjuade att AFA främst ville ”skydda folk” och ”säkra gatorna” utan att Medin på något sätt problematiserar påståendena. Medins artikel med anledning av 20-årsjubiléet avslutas med följande beskrivning av AFA: ”AFA är ett nätverk skapat i september 1993, på en frihetlig socialistisk plattform som motsätter sig rasism, sexism, kapitalism och homofobi.”

Medin konfronteras för gatuaktivism i Ungern

Twitterdiskussionen den 29 januari mellan Medin och Friberg börjar snart kretsa runt Medins journalistiska trovärdighet. Den numera Ungernbaserade exilsvensken och före detta SD-riksdagsledamoten Erik Almqvist bryter in med ytterligare information. [caption id="attachment_46232" align="alignright" width="330"]

Foto: Twitter[/caption] Almqvist påvisar med stöd av skärmdumpar från Medins egen Facebook att författaren deltagit i våldsamma demonstrationer mot Orbán i Ungern. Demonstrationerna skildrade han sedan i egenskap av journalist på uppdrag av svenska tidningar. – Medin var själv i första ledet och stökade med polis under de modesta demonstrationerna omkring årsskiftet, tillsammans med Soros nätverk plus sex oppositionspartier (varav ett ”fascistiskt”), påpekar Almqvist lakoniskt. I FB-inlägget berättade Medin att han och andra meddemonstranter blev attackerade av polis när de kommit fram till lokalerna för Ungerns public service. Almqvist menar vidare att Medin ingått i ett gäng av vänsterextrema svenskar som åkt till Ungern just för att elda på motståndet mot Orbán. Författaren avvisar att han skulle vara vänsterextrem med hänvisning till att han även rapporterat från ungerska möten för andra organisationer, bland andra regeringspartiet Fidesz och landets motsvarighet till Miljöpartiet. [caption id="attachment_46231" align="alignright" width="315"]

Foto: Twitter[/caption] När Friberg fortsätter pressa Medin om hans relation till AFA, tar han till slut avstånd från organisationens våldsmetoder. Friberg ger sig dock inte: – Du tar alltså avstånd från AFA. En våldsam extremistorganisation du ändå gladeligen föreläser för. Hur går det ihop? Medin har i skrivande stund inte svarat på den senaste frågan. Joakim Medins politiska artiklar riktade mot Orbáns regim har publicerats i flera vänstertidningar såsom Flamman och Ordfront Magasin. Han har även arbetat som kolumnist på ETC och som gymnasielärare i historia och samhällskunskap.

[caption id="attachment_46245" align="alignright" width="150"]

Noor Aldeen Abdllah, 19, från Syrien. Systemmedia har rapporterat sparsamt om denna unika dom: en våldtäkt av en lärare i ett klassrum på en gymnasieskola. Nya Tider publicerar namn och bild på gärningsmannen grund av det stora allmänintresset. Ett dylikt brott hade varit en världsnyhet för 30 år sedan. I Sverige 2019 rycker folk på axlarna. Foto: Abdllahs Facebook[/caption] Noor Aldeen Abdllah överklagade tingsrättens dom och yrkade att han skulle frikännas från våldtäkt. Åklagare Lisa Hedberg yrkade å sin sida att hovrätten ska skärpa straffet. Abdllah hade dessutom beordrat sin arabiska 28-åriga flickvän att vittna till hans fördel, vilket hon också gjorde. Rätten tog inte intryck av hennes vittnesmål, utan går istället på tingsrättens linje. I domen står att målsäganden har lämnat en trovärdig berättelse utan överdrifter eller motsägelser. Som försvårande omständigheter pekar domstolen på att Abdllah har förgripit sig på lärarinnan på hennes arbetsplats under arbetstid och då utnyttjat det förtroende som lärarinnan har haft för honom. Vidare att gärningen har bestått i att han genom att använda våld har penetrerat lärarinnan med sina fingrar vid upprepade tillfällen under ett relativt utdraget händelseförlopp. Och slutligen att Abdllah genom att låsa dörren till klassrummet har försvårat för lärarinnan att fly.

Abdllah är fri om ett år

I allt väsentligt fastställer Göta hovrätt tingsrättens dom och därmed är saken klar: araben döms till två års fängelse. Abdllah har varit frihetsberövad sedan den 18 september 2018. Med de svenska reglerna för villkorlig frigivning, innebär det att han släpps ut i samhället igen i januari 2020. Hovrätten beslutade att förhandlingen skulle hållas bakom stängda dörrar. Noor Aldeen Abdllahs pappa, Belal, tilläts närvara under huvudförhandlingen, vilket får ses som anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att Noor Aldeen inte är minderårig. [caption id="attachment_46246" align="alignnone" width="585"]

Fallet är så anmärkningsvärt att utländsk media har uppmärksammat det. Här en skärmavbild från brittiska Daily Mail. Många ställer sig frågan 'Vad är det som händer i Sverige?'[/caption] [caption id="attachment_46247" align="alignnone" width="500"]

I Sverige är det locket på i systemmedia. Så här rapporterade SVT text om fallet efter att araben hade häktats.[/caption]

Nu står det klart att Bonnier köper upp den krisdrabbade mediekoncernen Mittmedia som driver 28 lokaltidningar i Sverige. Köpet kommer innebära att Bonnier, som redan äger Expressen (med underavdelningarna Kvällsposten och Göteborgs-Tidningen), Dagens Nyheter, Dagens industri, Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan, därmed stärker sin dominans över svensk massmedia.

Krisdrabbad koncern ser räddningen

Stora ekonomiska svårigheter och fallande annons- och prenumerationsinkomster har plågat Mittmedia i flera år. Precis som andra massmedier som aktivt väljer att mörka och förvränga fakta som inte passar in i den rådande politiskt korrekta världsbilden har även lokaltidningarna tappat relevans på senare år. Istället har den allt starkare alternativmedian äntrat scenen. Krisen för Mittmedia var så pass omfattande att de enligt uppgifter till Medievärlden knappt kunde betala ut löner till de anställda samtidigt som de riskerade konkurs. Men efter ett par veckor av förhandlingar med två möjliga köpare, det norska Polaris Media och Bonnier AB står det klart att Bonnier, för en ännu okänd summa som tros ligga på ett par hundra miljoner kronor, kommer att köpa Mittmedia. På koncernen ser man köpet som en räddning för de 1 100 anställda, varav 500 journalister. Bland cheferna kommer det dock att göras nedskärningar eftersom Bonnier lovat att bibehålla den redaktionella styrkan men samtidigt spara 250 miljoner kronor för att få koncernen att bli vinstdrivande. – Det är mycket glädjande att vi nu hittat en långsiktig och stabil ägare, som har finansiella resurser att fortsätta driva Mittmedias utveckling framåt. Bonnier får genom förvärvet en starkare position på den lokala marknaden med journalister som bevakar 63 kommuner och dessutom vår samlade kompetens inom digital affärsutveckling. Bonnier är helt rätt ägare att ta Mittmedias 28 dagstidningar in i framtiden, menar Bengt Ottosson, styrelseordförande i MittMedia AB i en offentlig kommentar om köpet. Några av de sammanlagt 28 lokala dagstidningar som Bonnier nu vill ta över är Örnsköldsviks Allehanda, Bärgslagsbladet, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Arboga Tidning, Avesta Tidning, Västmanlands Läns Tidning, Fagersta-Posten, Sala Allehanda, Falu Kuriren, Borlänge Tidning, Nya Ludvika Tidning, Mora Tidning, Södra Dalarnes Tidning, Ljusnan, Ljusdals-Posten, Hudiksvalls Tidning, Söderhamns-Kuriren, Hela Hälsingland, Länstidningen Östersund, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Östersunds-Posten och Dala-Demokraten. Köpsumman för den krisdrabbade koncernen på ett ”par hundra miljoner” är dock en droppe i havet mot vad majoriteten av de 28 lokaltidningarna såldes för 2005 av Centertidningar (som ägdes av Centerpartiet) till Mittmedia, Stampen, Vestmanlands Läns Tidning och Morgonpress Invest som gemensamt fick punga ut med 1.8 miljarder kronor. Fallet i värde på 13 år, från en livskraftig mediekoncern till en nära konkurs har gett Bonnier ett gyllene tillfälle att stärka sin massmediala dominans och samtidigt tjäna ekonomiskt på det.

Kommer få 63 miljoner kronor i statsbidrag varje år

En del i hur Bonnier skall kunna omvandla tidningar som går med förlust till en vinst ligger i att Bonnier genom köpet blir den största bidragstagaren när staten fördelar mediestöd för tidningar 2019: hela 63 skattemiljoner kommer då att ges till Nordens största mediebolag. Bland annat tilldelas före detta Mittmedia-tidningar som Arbetarbladet och Dala-Demokraten 20,4 respektive 16,3 miljoner kronor. Intressant nog så har Bonnierägda medier, som länge varit kritiska till presstödet när det innebar att konkurrenter blev mer motståndskraftiga, nu svängt om när man själva kan ta en allt större del av kakan. Till exempel skrev Expressen på ledarsidorna 2008: ”För liberaler och för en liberal ledarsida är det en ganska naturlig ståndpunkt att kritisera ett bidragssystem som gynnar enskilda bolag, snedvrider konkurrensen, konserverar etablerade strukturer och skapar ett bidragsberoende.” Men nu, efter köpet av tidningar med stora andelar presstöd låter det annorlunda: ”...situationen är nu sådan, 2019, att mediestödet är en förutsättning för flera lokaltidningars utgivning. Att Bonnier, i en hårdnad konkurrens om annonsintäkter också med internationella techjättar, då skulle avstå ett allmänt stöd är knappast rimligt om ambitionen är att kunna upprätthålla en kvalificerad lokaljournalistik på mindre ort.” skriver Expressens Chefsredaktör Thomas Mattson efter att köpet bekräftats.

Judiskt familjeimperium med sikte på svensk massmedia

Bonnierkoncernen har sin bakgrund i Albert Bonniers förlag som grundades 1837 av Albert Bonnier och koncernen har sedan dess hela tiden haft sitt ägande i familjen Bonniers händer. Den judiska familjen expanderade Bonnierkoncernen ägande och inriktade sig allt mer på nyhetsmedier i bland annat tidningen Expressen och Dagens Nyheter redan på 1940-talet. Idag omsätter Bonnier AB nästan 26 miljarder kronor och har över 8 000 anställda i över 150 olika bolag inom främst media och förlagsverksamhet där ägandet av de olika delarna av verksamheten går i arv inom familjen. Familjen har en uttalad liberal och antisvensk agenda och är samtidigt tydliga med sitt judiska arv, något som ofta fått kritiker att påtala deras roll i att driva igenom politisk opinion i frågor om till exempel svensk nationalism, vilket familjen är starka motståndare till, eller invandring vilket de arbetar för.

Risker med de allt mer likritade svenska medierna

Men det finns även kritik mot de risker som ett allt mer likriktat massmedialt klimat för med sig. Frågor som dykt upp är exempelvis hur maktförhållanden i mediesverige påverkas när Bonnier kommer att äga nästan hälften av TT Nyhetsbyrån, från vilken en stor del av nyheterna i Sverige kopieras av olika redaktioner, om nu Mittmedias aktiepost efter köpet hamnar hos Bonnier? Hur fördelas styrelseplatserna i branschorganisationen Tidningsutgivarna, där både Bonnier och gamla Mittmedia har representanter idag, när Bonnier nu kommer att ta över Mittmedia? – Det låter klyschigt men man ritar om kartan helt och hållet. Det här är en situation vi aldrig har sett i Sverige, säger medieanalytikern och tidigare chefredaktören för Gefle Dagblad, Robert Rosén, om köpet. Att en familj äger en allt större del av svensk media och genomgående driver en liberal politisk agenda vilket inverkar på politiken i stort är dessutom såklart ett problem för ett levande politiskt klimat i Sverige. Men den kritiken slår Bonnier ifrån sig genom att peka på att det bland tidningarna man nu köper återfinns tidningsredaktioner med både socialdemokratisk och centerpartistisk inriktning. – Vi ser värdet i de lokala varumärkena och vi kommer jobba för att upprätthålla de politiska profiler som de här tidningarna har, säger Anders Eriksson, vd för Bonnier News till Expressen. ”Det är också ett stort ansvar. Pressrösterna är en omistlig del av svensk demokrati. Göran Greider på Dala-Demokraten, S, Patrik Oksanen på Hudiksvalls Tidning, C, Jenny Wennberg på Arbetarbladet, S, och många andra bidrar varje dag till kvalificerad opinionsbildning” skriver PM Nilsson, politisk redaktör i liberala Dagens Industri, om vad han menar är värdet av att Bonnier bevarar också S- och C-ledarsidor. Problemet i stort är dock att även om det råder skillnader mellan olika redaktioners politiska särinriktning, är deras övergripande politiska inriktning i frågor som migration, brott och straff eller värderingsfrågor fortfarande densamma. – Det finns en lång tradition, men det är inte så att vi har en partipolitisk stämpel på våra tidningar. De skall redigeras i liberal anda, och inom ramen för det ges redaktionerna väldigt stor frihet – det grundläggande i det liberala begreppet är pressfrihet, yttrandefrihet, synen på människors värde och demokrati och det känner vi oss trygga med i de här tidningarna också, säger Bengt Braun, styrelseordförande i Bonnier, till den Bonnierägda tidningen Expressen efter att köpet av Mittmedia bekräftats. Som arbetsgivare styr Bonnier trots allt över en stor del av landets intellektuella, författare och journalister och de äger genom förmågan att styra det offentliga samtalet även politikerna. Detta skulle kunna förklara den tystnad som råder kring Bonniers enorma makt över svensk media och i förlängning även svensk politik.

Boråsmusikern Klas Qvist skrev den 11 december förra året en krönika på opinionssajten ingridochmaria.se, som drivs av alternativprofilerna Ingrid Carlqvist och Maria Celander. Detta möttes av en serie artiklar i Borås Tidning med det tydliga syftet att karaktärsmörda Qvist. Tidningen förhörde Qvists fästmö om huruvida hon stod bakom honom eller inte och man ringde även upp hans 75-åriga mor. För henne påstod man att hennes son lierat sig med förintelseförnekare. I nästa skandalartikel intervjuade man Qvists gamle vän och skivbolagsdirektör Peter Holmstedt. Holmstedt meddelade då att han avbröt allt samarbete med Qvist och bestämde att överskottet på en kommande skiva med Qvist och Mikael Ramel skulle skänkas till den ”antirasistiska” stiftelsen Expo. Detta trots att Qvist är en del av delägarna i skivbolaget Paraply Records.

Inkvisitorisk fördömelse i lokaltidningen

I Borås Tidning började drevet mot Qvist torsdagen den 31 januari. Den första artikeln publicerades under avdelningsrubriken ”Alternativmedia” – som alltså förärats med en egen avdelning – och den andra under ”Musik”. [caption id="attachment_46301" align="alignright" width="250"]

Lena Kvist, Borås Tidnings kulturchef, krävde att musikerna skulle ge pengar till Expo för att gottgöra deras väns felsteg. Foto: Privat[/caption] Kommentaren i Borås Tidning från Peter Holmstedt och de övriga delägarna Joakim Lövgren och Åke Strömberg om sin gamle vän framstod som en dödsruna: – Det är med förskräckelse och stor förvåning vi i dag har tagit del av omskakande nyheter om vår vän och artist Klas Qvist. Holmstedt själv skräder inte orden i sitt fördömande av sin före detta samarbetspartner och vän – han menar att han blir mörkrädd inför det faktum att Qvist samarbetat med Carlqvist, vilken han beskriver som en person som har ”bajsbruna” åsikter. Även artisten Mikael Ramel tog avstånd från Qvist: – Jag är ledsen, besviken och förbannad. Jag vill försöka förstå hur Klas tänker, men där är jag inte i dag. Ramel uttrycker även ånger över att han överhuvudtaget samarbetat med Qvist. Han menar att han knappast skulle kunna samarbeta med Qvist musikaliskt om han känt till hans politiska åsikter. Tidningen ringde även upp Klas Qvist, men han vägrade att böja sig och svarade tvärtom att Ingrid Carlqvist är modig. På Ingrid & Maria säger han att när han fick samtalet förstod han direkt: – Jaha, nu är det kört. Det kvittar vad jag säger, för nu kommer de göra allt för att sänka mig och förstöra mitt liv.

Qvists krönikor

Vad är det då för åsikter som Klas Qvist ger uttryck för, och som skulle omöjliggöra musikaliskt samarbete? I skrivande stund har Klas Qvist publicerat fyra krönikor på Ingrid & Maria. Den första handlade om att en av hans gamla skolkompisar varnat honom för kommunismen. I den texten berör han just det typiska för en totalitär ideologi – förföljelser av oliktänkande och övertaganden av deras egendom – något som alltså är väldigt snarlikt det han nu själv råkat ut för. Andra krönikor har handlat om funderingar runt det svenska språkets status i Sverige och den samtida intoleransen inför människor som tänker utanför rekommenderade ramar. Det finns ingenting i Qvists krönikor som skulle antyda något av det han anklagas för, såvida man inte vill dra den slutsatsen utifrån en krönika där han berättar att han under en nyårsfest uttryckt tvivel kring afghanernas uppmärksammade sittstrejk år 2017. Borås Tidning har dock inte varit intresserad av att berätta om innehållet i Qvists krönikor. Istället har tidningen tagit fasta på uttalanden som Ingrid Carlqvist gjort och låtit detta definiera även Qvists hållning. Detta debattknep – skuld genom sammankoppling – var precis vad Qvist berörde i den krönika som avhandlade nyårsfesten.

Kulturchefen kräver att intäkterna skänks till Expo – så blir det

Dagen efter de två artiklarna där Qvist utmålas som högerextremist, gick Borås Tidnings kulturchef Lena Kvist ut med ett krav i tidningen: ”Men varför skulle inte den hyllade skivan kunna fortsätta säljas? Överskottet kan gå till arbete mot rasism, till exempel Svenska kommittén mot antisemitism, eller den antirasistiska tidskriften Expo. Det skulle ge ett lite lyckligare slut på den här sorgliga historien”, föreslog hon i en krönika. Paraply Records böjde sig genast och meddelar att man kommer att skänka överskottet till den vänsterextrema stiftelsen Expo, som själva profilerat sig just genom att hänga ut personer som vågat kritisera regeringen i migrationsfrågor.

Journalist bakom uthängningen hånar Qvist på Facebook

Niclas Sennerteg, den journalist som skrivit artiklarna om Klas Qvist, har själv en tydlig politisk profil i sociala medier. Han ger uttryck för sitt hat mot USA:s president Donald Trump och propagerar för mångkultur och invandring. [caption id="attachment_46302" align="alignleft" width="250"]

Niclas Sennerteg kombinerar journalistik och politisk aktivism. Foto: Privat[/caption] På Facebook är han bland annat vän med den politiskt korrekte debattören Henrik Arnstad och Expos före detta chefredaktör Daniel Poohl, samt agendajournalisten Niclas Orrenius som förföljde den samhällskritiska bloggerskan Julia Caesar i hennes trädgård. Sennerteg har, av vad man kan se på Facebook, även checkat in på Stasimuseet i Berlin. Stasi var säkerhetspolisen i det forna DDR, vars huvudsakliga uppgift var just att jaga oliktänkande och se till att bestraffa dem och bidra till att de hamnade i utsatta positioner i samhället. Det är också på Facebook som Sennerteg skryter om sina artiklar i lokaltidningen som försatt den blinde Boråsmusikern i svårigheter. I ett inlägg raljerar han över ett meddelande han mottog från en förmodat chockad Qvist, utan att verka förstå den uppenbara ironin: Musikern i fråga uttalar sig nu i en ilsken text på Carlqvists sajt där det heter att undertecknad ska ha utsatt honom för ”en rad insinuanta frågor och en bombmatta av lösryckta citat”. Fast han glömde visst berätta att han faktiskt var väldigt nöjd (!) med artikeln när han först läste den i tidningen. Och hur råkar jag veta det då? Jo, han skrev det till mig klockan 10.33 samma morgon: ”Hej Niklas! Mycket, mycket bra artikel. Passar samtidigt på att tacka för att du skriver mer om Carlqvist än om mig”.

Vahid Khodamoradi, 36, folkbokfördes i Sverige först i september 2017, men hade då befunnit sig i vårt land sedan 2004. Han kom till Sverige som asylinvandrare och uppger sig vara kurd från Iran. För att få uppehållstillstånd uppgav han sig vara yarsanist, en religion som ska vara förföljd i Iran. När han förförde, gifte sig med och sedermera brutalt misshandlade en palestinsk kvinna på en flyktingförläggning blev han dock plötsligt muslim, för att sedan bli yarsanist igen när han överklagade sin utvisning till FN. Det var under sensommaren 2009 han träffade Kristina Folgert, som i ungefär samma veva blev marknadsansvarig på Stiftelsen Expo. Folgert skulle i den rollen göra sig ökänd bland invandringskritiker då hennes uppdrag inte bara innefattade att sälja annonsplats på Expos egen hemsida, utan också att skrämma bort annonsörer från invandringskritiska sajter. Bloggen Politiskt Inkorrekt, föregångaren till Avpixlat och Samhällsnytt, hann bli avstängda från två annonsnätverk innan de fick information om vad och vem som låg bakom, nämligen – som Politiskt Inkorrekt skrev – ”socialdemokraternas eget hobby-STASI, tankekontroll- och åsiktsregistreringsorganisationen EXPO”. Närmare bestämt var det just Kristina Folgert som undertecknat de e-brev som skickades ut till annonsörer med krav på att få veta varför de annonserade på en ”hat- och hetssajt”. Således kunde man ana en viss skadeglädje när alternativa medier två år senare kunde avslöja att Kristina Folgert själv råkat ut för en ”flyktings” och före detta älskares trakasserier och hot. Vahid Khodamoradi hade enligt domen i Solna tingsrätt förföljt, trakasserat och hotat Folgert efter att hon gjort slut på förhållandet. Han belades med besöksförbud men bröt mot detta genom att söka upp henne både i hemmet och på Expos redaktion. Den ökände Expo-profilen Daniel Poohl och hans kollega David Lagerlöf vittnade mot Vahid under rättegången. Straffet stannade dock vid två månaders fängelse. Åklagaren hade yrkat på utvisning men det avslogs av Solna tingsrätt, som ansåg att risken för fortsatt brottslighet inte var stor nog.

Kvinnofridsbrott under ny identitet

Går man efter Vahid Khodamoradis officiella identitet hade Solna tingsrätt nästan rätt, då han inte dömts för värre brott sedan dess än snatteri på Biltema sju år senare. Nästan exakt tre år efter att han dömdes för trakasserierna mot Kristina Folgert satt Vahid emellertid återigen som åtalad i en rättegång, nu i Västerås. Nu hette han Moradi Vahid Khoda, med Moradi som officiellt tilltalsnamn och ett nytt samordningsnummer (tillfälligt personnummer för utlänningar). Han kallas dock ”Vahid Khoda” i rätten. Under rättegången framgick att Vahid – under sin alternativa identitet – nekades asyl och skulle avvisas från Sverige, och av den orsaken hamnat på en flyktingförläggning i Arboga. Där träffade han en palestinsk kvinna som han inledde ett förhållande med. De gifte sig i en moské i november 2013, en ceremoni som inte innebär att de blev gifta enligt svensk lag. Däremot fick de ett gemensamt rum på förläggningen. Det var där Vahid började terrorisera även denna kvinna. Fyra separata polisanmälningar gjordes från februari till april 2014, ingen av dem av ”hustrun” utan av anställda på Migrationsverket. När ”hustrun” väl vågade prata med polisen, berättade hon att hon i det närmaste hållits som fånge av Vahid på deras gemensamma rum på förläggningen. Vahid kontrollerade allt hon gjorde och hon tilläts sällan lämna rummet. Första gången han slog henne var ett par veckor efter att de gift sig i moskén, och sedan trappades hoten och misshandeln upp. ”[Hon] har berättat att Vahid Khoda vid våldsutövningen ofta lade sin hand över hennes mun eller höll en sjal mot munnen för att hon inte skulle kunna skrika”, framgår det av domen. Han hotade även att döda henne när han blev fri ifall hon skulle anmäla honom och få honom satt i fängelse. Det framgår också i domen att Vahid betett sig illa på andra sätt. Två olika anställda på förläggningen vittnar om att de upplever honom som ”arrogant och hänsynslös” och att han hamnat i konflikter exempelvis genom att roffa åt sig bullar och sötsaker som flera asylsökande skulle dela på. Vid rättegången var den palestinska kvinnan gravid i åttonde månaden med Vahids barn. Så vitt Nya Tider erfar bor hon fortfarande i Sverige, men hon och barnet har skyddade personuppgifter. ”Moradi Vahid Khoda” dömdes till ett års fängelse och utvisning ur riket fram till 2024.

”Skötsamme Vahid” får uppehållstillstånd

Vahid utvisades emellertid inte. År 2015, efter att han släppts ur fängelset, tog nämligen FN:s tortyrkommitté upp hans utvisning till granskning, något som ledde till ett inslag i Sveriges Radio och en artikel på deras hemsida. Vahid hade då enligt egen utsago ”släpats” till den iranska ambassaden av svenska poliser för att skaffa resehandlingar. – Svensk polis tvingade min klient att besöka den iranska ambassaden trots att han inte ville det. Det tror jag är vad som gjorde att tortyrkommittén bestämde sig för att rekommendera Sverige att stoppa utvisningen, sade Kristina Tollbäck, Vahids juridiska ombud, till Sveriges Radio. Hur kommittén menade att man i stället bör göra för att utvisa någon ”trots att han inte vill” gå till ambassaden för att få resehandlingar framgick inte av inslaget. Nu kallades han Vahid Khoda Moradi, vilket är samma identitet under vilken han dömts för grov kvinnofridskränkning året innan, men med namnen i en annan ordning. Utvisningen stoppades alltså ”tillfälligt” trots att FN senare avsade sig fallet. I september 2017 fick Vahid Khodamoradi uppehållstillstånd i Sverige. En sannolik orsak till detta är att han två månader tidigare fått barn även med en svensk kvinna. En annan orsak är sannolikt att han var ostraffad efter att han dömdes för trakasserierna mot Kristina Folgert år 2011. Svenska myndigheter har nämligen inte gjort någon koppling mellan Vahid Khodamoradi och ”Moradi Vahid Khoda”, trots att de har samma födelsedatum. Skatteverket var ovetande om hans dubbla identiteter tills Nya Tider ringde upp för att ställa frågor. Att ”Moradi” dömdes till utvisning 2014 har således inte påverkat beslutet att ge Vahid uppehållstillstånd. Tre veckor efter att Vahid Khodamoradi fått uppehållstillstånd sades ”Moradi Vahid Khodas” folkbokföringsadress upp. Det är fullt möjligt att Vahid har använt denna alternativa identitet även senare – exempelvis för att kunna få dubbla socialbidrag – men den syns inte i några offentliga handlingar så vitt Nya Tider kunnat utröna. Vahid Khodamoradi är i alla händelser kvar i Sverige, nu med permanent uppehållstillstånd. Förra året dömdes han för snatteri, tvistade med den svenska kvinnan om vårdnaden om deras gemensamma barn, och blev vräkt från sin lägenhet. Vahid har aldrig betalat en krona i skatt under någon av sina identiteter. Nya Tider avser att följa upp ärendet.