↧
Misstänkt serievåldtäktsman gripen
↧
Somaliska sagostunder vid Järfällas huvudbibliotek på Järfällabornas bekostnad trots sparkrav
Besparingar att vänta
Många svenska kommuner dras i dag med växande ekonomiska problem där skattehöjningar och besparingar på diverse verksamheter kommer som brev på posten. Järfälla kommun är inget undantag. I den budget som klubbades i juni av den styrande borgerliga alliansen finns det ingen verksamhet som kommer att gå helt fri från neddragningar, så även kommunalt drivna kulturverksamheter. Åtminstone tre miljoner kronor beräknar man behöver sparas in på kulturområdet det kommande året. Det föreslås bland annat att bibliotekens öppettider skall minska. Hur detta kommer att utfalla rent praktiskt är ännu oklart.Extremt svårassimilerad grupp
Det är alltså i besparingstider som Järfälla kommun väljer att satsa skattemedel på sagostunder för barn till somalier istället för att till exempel satsa på en verksamhet som skulle vara assimilerande. Somalier är en grupp som är svåranpassad i det svenska samhället. År 2016 mätte Pellervos ekonomiska institut i Finland utifrån rent etniska förutsättningar hur diverse invandrargrupper anpassar sig och får jobb. Inte oväntat låg somalier och andra invandrare från MENA-länder i botten. När Nya Tider lyckas nå två lokalpolitiker i Järfälla och frågar om deras åsikt om sagostunder på somaliska vid biblioteket istället för mer svenskspråkig motsvarande verksamhet visar det sig snart att de är ganska så överens om att de somaliska sagostunderna inte är rätt satsade skattemedel i en ekonomiskt pressad tid. Solveig Tollstedt är moderat och ersättare i Järfällas kultur-, demokrati och fritidsnämnd. Först vill hon inte alls ta ställning till ifall det är rätt att satsa på somaliska språket vid biblioteket istället för att lära somaliska barn svenska. Det skall dock inte dröja länge innan det efter en viss tvekan kommer följande citat från henne: – Det var ju inte så bra. Hon förtydligar och säger sedan att det självklart skulle vara bättre investerade pengar att lära somalierna, och särskilt barnen, mer om Sverige och svensk kultur.Vill ta upp det på nämndsammanträde
Solveig Tollstedt berättar även att kultur-, demokrati- och fritidsnämnden i Järfälla har sammanträde under kvällen den 24 september. NyT: Kommer du att lyfta den här frågan om det ges tillfälle till det? – Ja, det kommer jag nog att göra. På onsdag kan jag berätta hur det gick, säger Solveig Tollstedt.”Främja svensk kultur, bättre mat och äldrevård istället”
Den andre lokalpolitikern som reagerar på Nya Tiders avslöjande är Per Wilhelm Eriksson, en av Sverigedemokraternas fullmäktigeledamöter i Järfälla. – Om det stämmer som du säger att man nu börjat med de här somaliska sagostunderna så tycker jag att vi kunde använda Järfällabornas pengar bättre. Satsa på bättre skolmat, bättre äldrevård och främja svensk kultur istället. Det tror jag Järfällaborna skulle uppskatta. En som definitivt inte ser några som helst problem med de somaliska sagostunderna och helt klart ser dessa som välinvesterade skattekronor är Kari Wessely, verksamhetschef vid Jakobsbergs bibliotek. Hon är först mycket ovillig att tala med Nya Tider, men säger sedan helt kort och gott: – Det här berikar bara. Inga problem alls, tycker jag.↧
↧
Kvinna som skrev att djurplågaren Tomas Åberg är djurplågare tvingas betala skadestånd
Tomas Åbergs döda jakar. Foto: Polisen[/caption]
Efter Nya Tiders avslöjande – som också togs upp av andra alternativmedier och ledde till att Åberg togs bort från Aftonbladets ”Svenska hjältar” – har många privatpersoner velat sprida denna information vidare. Kvinnan som nu dömts att betala skadestånd till Åberg skrev på en Facebooksida, som var kopplad till en konferens i Zagreb där Tomas Åberg skulle tala om ”näthat”, att han ”dömts för djurplågeri” samt att han ”jagar äldre människor på nätet”.
Efter att Åberg drivit saken till domstol fälldes kvinnan i Falu tingsrätt, som motiverar domen enligt följande:
”Inledningsvis konstaterar tingsrätten att uppgiften om att Tomas Åberg jagar gamla människor närmast bör ses som en form av värdeomdöme och inte en nedsättande uppgift på sätt att den faller inom ramen för 5 kap. 1 § brottsbalken. Uppgiften utgör således inte förtal. Vad avser uppgiften om att Tomas Åberg har dömts för djurplågeri så konstaterar tingsrätten följande. NN har genom kommentaren utpekat Tomas Åberg som brottslig. Redan på den grunden faller kommentaren inom ramen för 5 kap. 1 § 1 st. brottsbalken. Uppgifterna har lämnats på en Facebook-sida som var kopplad till en konferens där Tomas Åberg skulle tala och tycks inte haft något annat syfte än att inverka menligt på Tomas Åberg förestående åtaganden vid konferensen. Tingsrätten finner därmed att det inte kan anses ha varit försvarligt att lämna kommentaren. Någon prövning av uppgiftens sanningshalt är således inte nödvändig.”
Det kan förefalla märkligt att det inte spelar någon roll om uppgiften var sann eller inte, men så ser den svenska lagen om förtal ut. Nu var det i och för sig felaktigt att Åberg dömts för djurplågeri, men kvinnan hävdade att hon ändå hade skälig grund för uppgiften genom att han belagts med djurförbud. Men detta prövades alltså inte av tingsrätten.
Märkligt nog för tingsrätten inte heller något resonemang kring kvinnans och hennes advokat Ilan Sadés invändning att Tomas Åberg är en offentlig person i en förening som uppbär statligt stöd. Istället tycks man ha bedömt målet som om han var en vanlig privatperson, utan att motivera varför.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke förklarar:
– Ju offentligare person du är, antingen du uppbär någon form av förtroendeuppdrag eller att du har gett dig ut i debatten, om du är krönikör på en tidning till exempel, ju mer exponerad du är i den allmänna debatten, desto mer måste du också tåla i form av granskning och omdömen, säger Funcke till Nya Tider.
NyT: Om någon skall föreläsa i ett ämne som rör etik, kan det då inte vara relevant att peka på att han själv låtit djur svälta ihjäl?
– Jo, absolut. ”Du står här och pratar om etik, men själv har du inte alls tagit hand om dina djur på ett sätt som är förenligt med god etik.” Det skall man tåla om man är en offentlig person.
När vi frågar om inte Näthatsgranskarens verksamhet och det faktum att Tomas Åberg i förlängningen är avlönad av staten borde göra honom till en högst offentlig person, svarar Funcke att han tyvärr inte är insatt i verksamheten. Nya Tider avser att följa upp frågan i ett senare nummer.
↧
”Expo-älskaren” Vahid Khodamoradi dömd för våldtäkt
Skulle ha utvisats tidigare
Som Nya Tider tidigare kunnat avslöja avslog Solna tingsrätt år 2011 åklagarens begäran om utvisning efter att Vahid dömts för att ha hotat och förföljt sin tidigare älskarinna Kristina Folgert, anställd av stiftelsen Expo för att trakassera invandringskritiker. Solna tingsrätt ansåg att risken för fortsatt brottslighet var för låg för att bifalla utvisningsbegäran. Tre år senare dömdes Vahid dock till utvisning av Västmanlands tingsrätt, som dömde honom för grov kvinnofridskränkning mot en kvinna på ett asylboende. Han hade då redan fått avslag på sin asylansökan och skulle ha utvisats ändå. Istället blev han kvar i landet genom ett ingripande från FN:s tortyrkommitté, som ansåg att Vahids påstående att han tillhör den förföljda religiösa minoriteten yarsanister var trovärdig trots att han nyligen gift sig i en muslimsk moské med kvinnan han sedermera dömdes för att ha misshandlat och hotat. Istället för att utvisas fick Vahid uppehållstillstånd i september 2017. Svenska myndigheters sjabbel gjorde också att Vahid fick två identiteter som inte kopplades till varandra förrän Nya Tider uppmärksammade saken. Han kan därmed ha kommit lindrigare undan i domstolarna genom att de inte kunde se hela hans belastningsregister utan endast de brott han begått under sin ena identitet. Potentiellt kan han även ha använt sin extra identitet till fiffel med bidrag och liknande som inte går att avslöja via offentliga handlingar. I skrivande stund kan Nya Tider inte avgöra huruvida domstolen denna gång har kopplat samman identiteterna och sett hela belastningsregistret. Vahid Khodamoradi döms av Solna tingsrätt till 2 år och 3 månaders fängelse för våldtäkt, narkotikabrott och grov olovlig körning. Trots att hans tillfälliga uppehållstillstånd löper ut i augusti 2020 och han redan skulle ha utvisats två gånger, säger Migrationsverket i ett yttrande till Solna tingsrätt att han inte får utvisas eftersom han riskerar politisk eller religiös förföljelse i sitt hemland. Kammaråklagare Anna Lilje yrkade därför inte på utvisning.↧
Sandviken skulle tjäna halv miljard på invandring – nu är kommunen i ekonomisk kris
Socialdemokrat vill att andra betalar
Men nu står alltså Sandviken, likt så många andra kommuner, inför massiva ekonomiska problem. Budgetunderskottet är hela 67 miljoner kronor och kommunalskatten ligger på 33,12 kronor, bland de högsta i landet. Nu befaras att skatten höjs ytterligare. – Det är som för alla andra kommuner, det är ansträngt, säger kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten Peter Kärnström, till Expressen. – Det måste tillföras mer pengar. Om hela Sverige ska leva så måste också man ha ett utjämningssystem som speglar det, säger han. Som Nya Tider rapporterade förra veckan gick statsministern Stefan Löfven på den linjen i sin regeringsförklaring vid Riksdagens högtidliga öppnande och aviserade ett utökat system för det kommunala utjämningssystemet. Socialdemokraterna styr i dag Sandviken tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Tillsammans har de formulerat en politisk inriktning för nuvarande mandatperiod, som återfinns på deras lokala hemsidor. Där finns ingen kritik mot invandringen. Tvärtom lyfts det fram som något som berikar och stärker kommunen: ”Influenser utifrån har alltid berikat vårt samhälle. Idag är Sandviken en mångkulturell kommun. Det är en tillgång som ger oss möjlighet att ta vara på skilda erfarenheter och kunskaper samt stärker vår konkurrenskraft i en global värld.”Ingen rättelse från DN
Dagens Nyheter har varit ett av de medier med högst svansföring i frågan om ”falska nyheter”. Inför valet 2018 startade tidningen ett samarbete med andra systemmedier – SR, SVT, SvD och Bonniers Kit – i syfte att granska påstådda falska nyheter och desinformation under namnet ”Faktiskt”. Man skriver också på sin hemsida att man har en generös policy för rättelser: ”Har vi gjort fel ska det rättas till tydligt, sakligt och ärligt. Det gäller inte bara rena faktafel som felstavningar av namn eller fel i grafik, utan också vid publiceringar som vilar på bristande underlag (…)” Någon rättelse av den falska nyheten om Sandvikens påstådda ekonomiska vinst på grund av invandringen har dock inte kommit från DN.↧
↧
VIDEO: Pensionär fick sina vapen omhändertagna för två år gammalt engagemang
↧
”Islam är större än miljön” – muslimer upprörda när kommun slopar halalkött
MP: Halalförbud ”rasistiskt”
Sunnimuslimernas krav på halalkött får visst stöd av den politiske sekreteraren för det lokala Miljöpartiet, Michael Svensson, 30, som även är ersättare i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. När debatten gick het i slutet av augusti tvittrade han: ”Tänk vilken framgång det hade varit om alla som plötsligt bryr sig om djurskydd där det gäller hallalkött också brydde sig där det inte gäller hallalkött”. När Nya Tider efter många om och men når Michael Svensson förklarar han inlägget: – Jag tyckte det var populistiskt av den borgerliga majoriteten att komma med det här. Det var bara löjligt och rasistiskt. Svenssons tvittrande läggs regelbundet upp på MP Järfällas officiella hemsida och vi frågar därför om MP Järfälla verkligen officiellt står bakom det han skriver på Twitter. Detta då en tidigare partisekreterare fått lämna sitt uppdrag då han uttryckt sig negativt om somalier på Facebook. Michael Svensson slänger då på luren. Jiang Millington, som representerar partiet i Järfällas fullmäktige, säger till Nya Tider att hon inte ser något som helst problem med att Michael Svenssons tweet publiceras på partiets hemsida.↧
Liberalt socialborgarråd vill se feminism mot gängvåld
Skriva brev till terrorister och ha allvarssamtal med gängkriminella
Tidigare har Jönsson synts i massmedier där han framhäver hur han som tidigare rektor i invandrarområdet Norsberg i södra Stockholm är en av få politiker som vet hur det ser ut i dessa områden. En av de tidigare åtgärder som Jönsson är extra stolt över är att han lyckats införa ”allvarssamtal”. Dessa samtal ska erbjudas inom 48 timmar från det att ett brott har begåtts och samla den kriminella individen, polis, föräldrar och socialtjänst. I samband med dessa vill Jönsson även att skolor skall engagera sig och diskutera ”med unga pojkar och män hur man ska vara som man”. – Som 48-timmars allvarssamtalen. Jag trodde inte att det skulle gå så fort, men när jag nu fått in det i budgeten så genomförs det i hela Stockholm. Det är en påverkan som är så otroligt mycket större. Det ger en möjlighet att göra samhället lite bättre. Och det är ju det som är hela poängen med mitt engagemang, säger Jönsson till SVT. I slutet av februari uppmärksammades Jönsson när han i SVT kommenterade Stockholms stads handlingsplan gällande muslimska terrorister som befunnit sig hos Islamiska staten och som nu återvänder till Sverige. – Vi kommer också jobba med uppsökande verksamhet där vi ringer och skriver brev till återvändare, sade Jönsson. Om även dessa brev uppmanade till ifrågasättande av manliga könsnormer hos de muslimska terroristerna är okänt.↧
Välfärdskommission och skattesänkningar i ny regeringsbudget
Reformer för 29,6 miljarder
Regeringens budget för 2020 omfattar reformer för 29,6 miljarder kronor. Cirka 16 miljarder kronor kommer från slopandet av värnskatten (cirka 6 miljarder), sänkt ”pensionärsskatt” och höjt bostadstillägg för pensionärer (cirka 5,7 miljarder) och andra skattesänkningar. Budgeten är indelad i sex olika områden, som framgår av bilden. Finansieringen sker genom att höja olika skatter med totalt 5,2 miljarder kronor, till exempel införs en ”plastkasseskatt” som förväntas ge drygt 2 miljarder kronor per år. Resten, drygt 24 miljarder kronor, tas från det finansministern kallar för ”reformutrymmet”, det vill säga det förmodade överskott som annars skulle finnas i statens affärer nästa år. [caption id="attachment_55852" align="alignnone" width="570"]
Regeringens ”storsatsning” på välfärd och trygghet motsvarar bara en fjärdedel av de föreslagna reformerna. Grafik: Författaren[/caption]
Alla är inte överens med finansministern om att utrymmet är så stort. Konjunkturinstitutet har till exempel sagt att man anser att utrymmet är maximalt cirka 20 miljarder kronor. Det kan alltså visa sig att bokslutet för 2020 kan komma att innehålla ett ganska rejält underskott.
Välfärden och tryggheten
”Välfärden ska stärkas och tryggheten skall öka”. Det var huvudbudskapet från finansministern, när hon presenterade budgeten på sin presskonferens på morgonen den 18 september. Ett annan viktig princip i framförandet var ”Sverige ska vara ett modernt välfärdsland”. En hög sysselsättningsgrad, generella välfärdssystem och ordning och reda i de offentliga finanserna utgör grunden för den svenska samhällsmodellen, allt enligt finansminister Magdalena Andersson. En viktig del i regeringens bild av budgeten är att man skapar den i ingressen nämnda välfärdskommissionen och satsar stort på att utveckla rättskedjan med polis, rättsväsendet, kriminalvården, tullen och kustbevakningen i fokus. Flera av satsningarna var dock redan inmutade i den nu gällande M+KD-budget som riksdagen beslutade om förra året. I denna artikel tittar vi närmare på innehållet i den så kallade Välfärdskommissionens syfte och mål.Välfärdskommissionen
Välfärdskommissionen som regeringen bildar, skall bli ett samverkansorgan mellan regeringen, fackförbund, kommuner och landsting. Syftet med kommissionen är att ”utveckla svensk välfärd”, enligt vad finansministern sade vid sin pressträff den 5 september. Avsikten är att man systematiskt skall identifiera problem och åtgärder som kan bidra till att effektivisera välfärdsverksamheten och myndighetsutövningen på området inom såväl staten som kommuner och landsting. Huvudinriktningen på arbetet i kommissionen presenteras som att man skall ”hitta nya lösningar som möter effekterna av att svenskarna lever allt längre”. Eventuell påverkan av välfärdssystemen från migrationspolitiken berörs inte av finansministern. Det finns inte heller i underlaget och ingår således inte i arbetet. Mer samverkan mellan välfärdens aktörer och åtgärder för att viktiga åtgärder inte trillar mellan stolarna, är andra områden som man skall utveckla. Slutligen har man en fjärde uppgift, att ”Undanröja hinder för att kunna jobba smartare i välfärden”. Denna del riktar in sig på den förmodade personalbristen under kommande år och förväntas kreera lösningar på hur man kan göra mer med en minskad personaltäthet. Kommissionen skall påbörja sitt arbete i höst och slutredovisas senast i december 2021. Vi kan alltså inte förvänta oss något resultat av denna satsning under nästa år och det framstår som om regeringen inte riktigt vill ta till sig av alla de erfarenheter om effektivare vård, som många privata vårdföretag har visat att man kan leverera. Som ett litet exempel på hur effektiviteten ser ut i dagens sjukvård, kan jag relatera en redogörelse från en person som arbetar inom en privat vårdinrättning som, bland annat, genomför ortopediska operationer. Ett läkarlag på kliniken genomför cirka fem operationer per dag. Samma läkarlag arbetar ibland på ett offentligt drivet sjukhus med samma uppgifter och med ungefär samma typ av patienter. I den verksamheten utför läkarlaget i genomsnitt tre operationer per dag. Detta trots helt jämförbara förhållanden i övrigt. Det finns flera liknande jämförelser, som pekar i samma riktning. Offentligt driven vård är påtagligt mindre effektiv än motsvarande privatvård. Det handlar egentligen inte om själva vården utan om hur arbetet organiseras. Många frågar sig varför regeringen inte tar med privata vårdgivares företrädare i den aktuella kommissionen. De borde rimligen kunna bidra med erfarenheter och kunskap som borde passa väl in i kommissionens uppdrag och syfte. Man går därmed miste om väsentliga förslag och idéer som skulle kunna bidra till en kraftig effektivitetsökning. Det vill säga, ett av huvudmålen riskerar att fallera på grund av att man inte har med rätt aktörer i samtalen.Få beräkningar av förslagens effekter
Regeringen är mycket sparsam med att presentera beräkningar av vilka konkreta resultat de olika satsningarna förväntas innebära. Det beror på att finansministern konsekvent har tagit bort de flesta kvantifierade prognoser som tidigare funnits med i statens budgetar. Under presskonferensen svarar finansministern på en fråga om varför det inte finns sådana beräkningar i budgetpresentationen: – Sedan jag blev finansminister har vi inte gjort exakta beräkningar per reform, och det beror på att det enligt min bedömning är så stor osäkerhet i siffrorna och anledningen till att jag är så övertygad om det är att jag har forskat på just det området. Och det med att det finns stora osäkerheter när man gör den typen av beräkningar. Däremot så gör vi en samlad redogörelse i budgeten av hur, om vi tror att det är plus, noll eller minus på de olika reformerna när det gäller arbetslöshet, sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagandet, så där finns det en ny form av tabell som jag själv tycker är ganska elegant i budgeten, där man visar på, så att säga, vad vi teoretiskt tror att det är för riktning, men inte med exakta tal, därför att det ger en exakthet som inte riktigt har med verkligheten att göra. Eller, ja, det återspeglar inte de osäkerheter som finns i beräkningarna. Utvärderingen av regeringens politik blir därmed svårare. Vissa bedömare spekulerar i om att det är just det som är poängen med denna strategi. Vi skall låta det vara osagt, men min erfarenhet av regeringens arbete är att man ogärna genomför särskilt omfattande utvärderingar av de egna besluten. Att Magdalena Andersson inte gillar prognoskalkyler är i vart fall uppenbart. Lyckligtvis har vi Riksrevisionen att luta oss mot, för att få lite mer fylliga och sakliga granskningar till stånd.↧
↧
Sverigedemokraterna största partiet i undersökning
Störst bland män
I SVT/Novus ser man ett speciellt stort stöd för Sverigedemokraterna hos männen, där de erhåller hela 26,6 procent av väljarstödet. Det innebär att man ligger en bra bit över Socialdemokraterna som får 22,4 procent och Moderaterna som får 22,1. Bland kvinnor är man tredje störst på 14,7 procent, långt under Socialdemokraternas 26,9 procent och Moderaterna på 18,6 procent. – Dels vill jag ju hoppas att det är en följd av allt det arbete vi lägger ned, som syftar till att bredda partiet och fördjupa oss i vissa sakfrågor, dels att förtroendet för Sverigedemokraterna ökat och att vårt varumärke är starkare, säger partisekreterare Richard Jomshof (SD) till SVT. Han fortsätter: – Men jag är också övertygad om att det finns ett starkt missnöje med de övriga partierna, inte minst den politik man fört på invandringsområdet. Och kanske också kopplat till de problem vi har sett under sommaren kopplat till skjutningar och sprängningar och så vidare. Så det är väl en kombination av många saker.Ännu större i konkurerande undersökning
Men Sverigedemokraterna utmärker sig även i en annan stor undersökning, nämligen Aftonbladet/Inizos väljarsympatiundersökning. I något man kallar för ”hemska nyheter för Stefan Löfven” klargör Aftonbladet att Sverigedemokraterna ökat mest av alla partier i valet 2018 och därefter. För den fjärde månaden på raken fortsätter man sin tillväxt. Enligt undersökningen skulle SD få 22,4 procent av rösterna om det vore val idag, den högsta noteringen någonsin i deras undersökning. – Det är ”all-time-high”. De hade nästan lika höga siffror i mars 2017 och i samband med decemberöverenskommelsen 2015, säger Karin Nelsson, analyschef på Inizio till Aftonbladet. – SD hämtar framför allt väljare från Moderaterna. Väljarna uppfattar att SD har tydligare besked i viktiga frågor, som rör skjutningar och gängkriminalitet. Det har vi sett i tidigare mätningar och den diskussionen har fortsatt, säger Nelsson vidare.Största partiet i tredje undersökning
I Nyheter Idag/Sentios väljarundersökning når Sverigedemokraterna ännu högre än i de övriga och placerar sig som det största partiet med hela 27,5 procent av väljarna. En ökning från 23,5 procent från förra mätningen. På andra plats kommer Socialdemokraterna med 23,9 procent. Nyheter Idag kallar det en ”kalldusch” för statsminister Stefan Löfven. – Skjutningarna och en upplevelse av att de andra partierna tjafsar, säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren till tidningen som en förklaring på SD:s framgång. I takt med det fortsatta samhällsförfallet ser SD onekligen ut att gå starkt inför det kommande valet 2022. Samtidigt ligger gruppen ”övriga”, där Alternativ för Sverige (AfS) ingår även bra till med 1,8 (-0,1) procent i SVT/Novus och hela 2,4 procent (+0,5) i Aftonbladet/Inizio.↧
Kristna organisationer kräver öppna gränser
Brevet i faksimil.[/caption]
Det öppna brevet riktades till riksdagens samtliga partiledare, och undertecknades av Anders Arborelius, biskop för Stockholms katolska stift, Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, Daniel Alm, föreståndare Pingst – Fria församlingar i samverkan, Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop i syrisk-ortodoxa kyrkan och ärkebiskopen i Svenska kyrkan Antje Jackelén.
Nya Tider har kontaktat samtliga undertecknare, som alla dock ville hänskjuta frågorna till SKR:s pressansvarige Mikael Stjernberg. Enligt Stjernberg har brevet inte besvarats av någon partiledare, men det har publicerats i några kristna tidningar och har uppmärksammats på sociala medier.
Hänvisning till internationella konventioner
I brevet skrivs till partiledarna: Vi förstår att det finns en fara för att med allt detta för ögonen förlora blicken för världen utanför vårt land. En av era företrädare, Alf Svensson, varnade nyligen i en krönika i tidningen Dagen för risken att hamna i ”något slags nationalistisk slummer”? Kyrkofadern Augustinus beskrev vid skiftet 300- och 400-talet människans problem som att hon är eller riskerar att bli ”incurvatus in se” – ”inkrökt i sig själv”. Kan samma öde drabba ett helt land och människorna där? Vi ser och hör oroväckande inslag i samhällsdebatten. Röster höjs för att vårt lands gräns ska stängas till allt mer, och att gränsen för så få människor som möjligt ska få bli en port till frihet och trygghet. [caption id="attachment_55910" align="alignright" width="363"]
Mikael Stjernberg, SKR:s pressansvarige. Foto: SKR[/caption]
På frågan om kyrkor verkligen skall agera i politiska sakfrågor, svarar Stjernberg:
− När kyrkorna eller deras ledare yttrar sig i politiska frågor, sker det alltid utifrån en kristen syn på människors värde och värdighet, på hela världen och alla människor som skapade och älskade av Gud et cetera. När vi ser att dessa grundläggande värden är hotade yttrar vi oss. Då kan vi också ha synpunkter på sakpolitik.
Som så ofta i migrationsdebatten, hänvisas i brevet till de konventioner Sverige anses bundet av:
Människors rätt att fly från krig och förtryck och att söka en fristad i ett annat land än sitt hemland finns inskriven i internationella konventioner och EU-direktiv som Sverige förbundit sig att följa. När någon kommer till vårt lands gräns och önskar få en fristad här, ska de skäl hon anger för att få asyl/uppehållstillstånd prövas mot de konventioner och EU-direktiv Sverige anslutit sig till samt mot svensk lagstiftning. Bedöms skälen vara starka nog, ska hon få stanna, som flykting eller skyddsbehövande, annars inte. Det går alltså inte att sätta en numerär gräns för hur många asylsökande som ska få stanna.
EU skall sätta tryck på övriga länder att öppna sina gränser
NyT: Om man ger färre uppehållstillstånd, minskar kanske mängden som söker. Skulle man inte på det sättet begränsa antalet asylsökande? − Ett land som förbundit sig enligt ovan kan inte bara bestämma sig för att ge färre personer uppehållstillstånd eftersom varje asylsökande som kommer till landet har rätt till en individuell prövning. De skäl den asylsökande har för att få uppehållstillstånd skall prövas mot den svenska Utlänningslagen. Kommer Migrationsverket eller Migrationsdomstolarna fram till att skälen är tillräckliga, skall den asylsökande få uppehållstillstånd, annars inte. Kyrkoledarna vill också se att andra länder ökar sin asylinvandring. De skriver: Sverige behöver tydligt sätta tryck på övriga länder i Europa för ett solidariskt gemensamt flyktingmottagande. Vi som kyrkor kommer också att fortsätta med opinionsbildning och ett praktiskt arbete med gamla och nya medlemmar i våra församlingar som bidrar till den sociala sammanhållningen i vårt land. De som invandrar till Sverige behöver oss och vårt beskydd, men vi behöver också dem! NyT: Hur tänker ni er att Sverige skall kunna sätta tryck på övriga länder? − Exakt hur det skall gå till är en fråga för våra politiker, men det måste rimligen fortsätta göras inom EU:s olika forum; parlamentet, kommissionen och rådet. NyT: På vilket sätt behöver Sverige dessa asylinvandrare? − Sveriges demografi, med en allt större andel äldre/pensionärer, och bristen på arbetskraft inom många yrkesområden gör att vi behöver bli fler som arbetar i Sverige – och vi som arbetar behöver arbeta fler år än vad vi i genomsnitt gör i dag. Invandring utifrån är en del av lösningen på dessa problem. Människor med bakgrund i olika länder har dessutom visat sig vara till stor nytta för till exempel svenska företags handel och kontakter med utlandet.Religion skall inte vara ett hinder
NyT: Migrationen till Sverige har ju varit väldigt stor, och vi ser ett antal problem i dess kölvatten. Hur vill kyrkorna lösa dessa? − Frågan är alldeles för generellt formulerad och därför omöjlig att besvara. Kyrkorna är en del av samhället och är genom sina medlemmar närvarande och aktiva i olika politiska sammanhang, på nationell, regional och lokal nivå. Det är i de sammanhangen frågor av det här slaget skall lösas. NyT: Majoriteten av asylsökande kommer ju från övervägande muslimska länder. Bör kristna församlingar verkligen främja islamisk expansion? − Svensk lag tillåter inte att Migrationsverket registrerar asylsökandes religion. Vi vet alltså inte om det som frågeställaren påstår och utgår ifrån i sin fråga stämmer. Mänskliga rättigheter – som rätten att söka asyl – är just mänskliga rättigheter, inte rättigheter bara för personer med vissa religiösa eller andra livsåskådningar. Har en asylsökande muslim tillräckliga skäl för att få uppehållstillstånd, kan hans eller hennes religion självklart inte vara ett hinder. Detsamma gäller givetvis kristna, judar, buddhister, ateister, agnostiker och alla andra som söker asyl. Under 2009–2018 delades 656 000 uppehållstillstånd ut till asylsökande och deras anhöriga. Vanligaste ursprungsländer för asylsökande var Syrien, Afghanistan och Eritrea, och för anhöriga Syrien, Somalia och Irak.↧
Politikfakta censureras från Facebook
Når upp till två miljoner läsare
Hemsidan politikfakta.se har legat nere ett tag för underhåll, men facebooksidan däremot har två miljoner inläggsinteraktioner i månaden och når oftast mellan 1–2 miljoner facebookanvändare enligt Erik. Hur kommer ni att bedriva er verksamhet nu när ni blivit censurerade? – Beroende på Facebooks dom så kan vi komma att fokusera mer på att driva hemsidan i framtiden. Börja om från noll. Tyvärr så är Sverige idag så vänstervridet att det skulle behövas tio Politikfakta för att snurra det tillbaka till ett neutralläge, säger Erik. Vi frågar om Politikfakta bekänner sig till någon särskild ideologi. – Vi stödjer alla som vill få ett stopp på den ansvarslösa och helt förryckta invandringspolitiken som är på god väg att förstöra hela Sverige. Vi stödjer alla som ser att islamiseringen är ett stort problem och som tveklöst kommer att spåra ur. Vi stödjer alla som vill skrota public service – Sveriges största producent av rödgrön propaganda, svarar Erik.Nedstängda utan förklaring
Det är inte första gången som nyhetsförmedlare eller alternativa medier i Sverige stängs ner. Nyligen orsakade nedstängningen av den populära Youtube-kanalen Svensk Webbtelevision en folkstorm, vilket medförde att Google drog tillbaka sitt beslut och lät SwebbTV åter få tillgång till sin kanal. I Politikfaktas fall kom beskedet direkt som en avisering på Facebook i form av ett standardbesked. NyT: Vilken anledning gavs till nedstängningen av er sida på Facebook? – Ingen. Men det kom direkt efter att de tagit bort och blockat en av administratörerna som lagt upp en artikel om Tommy Robinson den 20 maj i år. Det är väldigt ironiskt. Att en artikel om en brittisk yttrandefrihetshjälte som blir attackerad av invandrare som skriker ”Allahu Akbar” skulle bli Politikfaktas bödel. NyT: Har ni brutit mot någon lag? – Nej. Facebook bestraffar oss nu retroaktivt. Facebook hittade på att de skulle vara ett totalförbud att ens nämna Tommy Robinson den 10 juli 2019. Nu bestraffar de alla som brutit mot regeln även innan de själva kom på den regeln utan att de informerat användarna om att det ens existerar en sådan regel. Det är helt galet, säger Erik. NyT: Varför tror ni/du att det här händer er? – Vi är Sverige ledande Facebooksida för politisk opinion. Så gott som alla känner till oss. Men vi har samtidigt varit en nagel i ögat för Aftonbladet, Expressen, DN, regeringen Löfven och andra PK- och vänsteraktörer eftersom vi legat i topp fem under flera år på Facebooktoppen. Det var nog en hel del vänsterextremister, feminister, invandringsliberaler, sossar och batikhäxor som jublade åt det här beskedet, säger Erik.Statssanktionerad censur?
Under den sista tiden har det skett en intensiv kampanj mot aktörer på internet som ifrågasätter den nuvarande svenska regimen. Vi frågar Politikfaktas talesperson Erik, om han tror att deras nedstängning är ett led i en större kampanj att tysta de röster som ifrågasätter dagens förda politik? – Absolut. Det är Dan Eliassons MSB, regeringen Löfven, Morgan Johansson och Facebook som i samarbete tystar regim- och invandringskritiker på löpande band. Svenska folket bör försöka börja inse att vi lever i en vänsterliberal diktatur där digitala bokbål och halshuggningar av obekväma åsikter blivit vardag. I ett land med en grundlagsskyddad åsiktsbildning och yttrandefrihet skulle man kunna argumentera för att en mångfald av åsikter är bra för att ge folket ett brett underlag av information för sin bildning, men Erik frågar sig varför man i så fall gör så här. – Vad är etablissemanget egentligen rädda för? Verkligheten? Sanningen? Att någon hånar och sätter fingret på deras uppblåsta verklighetsförnekelse och skenheliga humanism? Om de är rädda för att en liten samling svenska medborgare skall rasera deras maktmonopol så är de inte värdiga den makt som de besitter, menar Erik. Än har dock inte hoppet lämnat medborgarjournalisterna bakom Politikfakta, och redaktionen uppmanar nyfikna läsare att hålla ögonen på hemsidan www.politikerfakta.se, eller titta in på deras systersida på Facebook vid namn Politikerfakta: www.facebook.com/politikerfakta – Vi hoppas naturligtvis att Facebook tar sitt förnuft till fånga så vi kan fortsätta leverera information om vad som händer i vårt land till våra över 94 000 följare – men samtidigt känns det lite ruttet att vi skall befinna oss på en plattform bara på nåder av några övervakande vänsterlakejer.↧
Ingrid Björkman: Pionjär för svenskt invandringsmotstånd
Fältarbete i Afrika, 1986. Ingrid Björkman menar att alla som engagerar sig för världens fattiga borde vara emot massinvandringen som inte bara förstör Sverige utan även bromsar tredje världens utveckling. Foto: Privat[/caption]
Problemet var bara att Waigwa och många andra av Ingrids afrikanska kollegor som rest till Europa aldrig kom tillbaka till Afrika. Istället skaffade de sig flyktingstatus på falska grunder och stannade kvar.
– De var ju inga flyktingar! De hade fått statliga stipendier för att resa utomlands och studera, då är man inte förföljd! säger Ingrid med eftertryck.
– Det var fler än jag som reagerade. Sven Britton, professor i medicin och själv gift med en afrikanska om jag minns rätt, skrev en insändare i Svenska Dagbladet där han förklarade att han inte skulle ta emot några fler afrikanska studenter, därför att av tolv stycken som han plockat med sig hit under sina år var nio kvar i Sverige. Det var ju absolut inte meningen, utan de skulle ju ner till Afrika med sina nya kunskaper!
NyT: Meningen var att man skulle dela med sig av västvärldens kunskaper så att de kunde förbättra sina hemländer, inte att de skulle stanna här?
– Ja, precis! Att de blev kvar motverkade ju hela syftet med att utbilda dem.
– Sedan flyttade jag till Uppsala där jag arbetade mycket på Nordiska Afrikainstitutet. Där träffade jag en dag en bekant från Nairobi. Han var geolog. Jag undrade varför han var i Uppsala. ”Jo, jag är flykting”. Jag trodde han skämtade. ”Flykting, vadå?” frågade jag. Han förklarade att han inte kunnat få flyktingstatus i Kenya så han hade tagit omvägen över Zimbabwe där Mugabe hade börjat mista sin hjältestatus, så han kunde få asyl genom att hävda att han var förföljd där. Nu skulle frun och barnen också komma, berättade han glatt.
– Jag hade ju bott hos hans fru under en period, hon kom från Tanzania, och jag visste mycket väl att de inte var i närheten av att vara några flyktingar. Inom ett år hade det blivit tolv personer som kom till Uppsala. Inte bara hans egna barn, utan brorsbarn och kusinbarn och allt möjligt.
– Jag gjorde ju ingen hemlighet av vad jag tyckte om det här, och han sade åt mig: ”Du ska inte vara så upprörd, det är FN som betalar.” Men det var det ju inte, det var vi som betalade med våra skattepengar, och oavsett vilket handlade det ju om pengar som skulle ha gått till riktiga flyktingar!
Steget ut i offentligheten
Än så länge var Ingrids negativa uppfattning om den svenska invandringspolitiken inget hon gick ut med offentligt. Däremot hade hon sett baksidan av Sveriges biståndspolitik när hon var nere i Afrika. Hon ansåg att den var ett gigantiskt och till stora delar kontraproduktivt slöseri, och skrev en arg debattartikel om den saken i Svenska Dagbladet. – Efter att den publicerats blev jag uppringd av en ekonom som heter Jan Elfverson. Han sade: ”Vi är några stycken som tänker skriva en bok om invandringen, och vi behöver någon i gänget som kan någonting om bistånd. Vill du vara med?” ”Men jag vet inget om invandringspolitik”, invände jag. Han bad mig då att vara med vid ett möte i Stockholm. Och där fick jag veta en del. Det blev Ingrids första möte med embryot till det som senare skulle bli nätverket ”Folkviljan och massinvandringen”. Att få alla fakta på bordet för första gången var en omskakande upplevelse. – Det var som om helvetets portar öppnade sig. ”Vi kommer ju att bli alldeles översvämmade, vi kommer att gå under”, sa jag. ”Ja, det kommer vi, om vi inte gör något”, svarade de. Sagt och gjort. Ingrid Björkman skev sin första bok tillsammans med två andra akademiker: civilekonomen och statsvetaren Jan Elfverson, och historiedocenten Åke Wedin. Elfverson var moderat, Wedin socialdemokrat, medan Ingrid var partipolitiskt neutral. Det som förenade dem var insikten att massinvandringen skulle bli en katastrof för Sverige, samtidigt som den inte skulle hjälpa tredje världen. Tvärtom var den destruktiv även för utvandringsländerna, främst på grund av brain drain eller kompetensdränering – de individer som flyttade till Europa var oftast mer välutbildade än genomsnittet i sina hemländer. – Vi skrev boken på några månader, Invandring: sammanbrott eller utveckling. Vi gick väldigt bra ihop och det var oerhört givande och roligt. Men sedan skulle vi då få ut boken till allmänheten och skickade recensionsexemplar till tidningarna – och fick inget napp. Det var i samband med det som jag först lärde mig uttrycket ”icke politiskt korrekt”. Vi visste ju inget om det när vi började. För att ge litet draghjälp skrev jag en debattartikel om invandringspolitiken. ”Den får du aldrig in”, sade de. ”Det är klart jag får”, sade jag. Så jag skickade in den till Svenska Dagbladet och blev uppringd av Johnny Flodman som var debattredaktör där. ”Vill du verkligen ha in den här?” frågade han. ”Jamen, det är ju därför jag skrivit den”, svarade jag. ”Är du medveten om att det är sprängstoff?” frågade han och undrade om de fick lämna ut min adress och telefonnummer. ”Ja naturligtvis”, svarade jag. – Artikeln publicerades den 19 maj 1993. Strax efter sju på morgonen började telefonen ringa, och sedan satt jag mer eller mindre i telefonen hela dagen. Alla var positiva. Inte ett enda skällsamtal. Det var några som grät, så lättade var de över att det som de själva erfarit stod i tidningen. De hade mått så fruktansvärt dåligt över att ingen representerade deras åsikter. Jag fick hundratals brev. Och tre giftermålsanbud! skrattar Ingrid. Efter denna inledande kärleksstorm började dock etablissemanget på allvar motarbeta och svartmåla Ingrid och hennes kollegor. – Det dröjde innan de slog till emot oss. Ja, det var mest mig de gav sig på, kanske för att jag är kvinna, jag vet inte. Men då kom jag verkligen ut i hetluften, vilket jag skrivit om i boken Priset. Bland annat blev jag anmäld till ett internationellt ”nazistregister” i USA, helt bisarrt, berättar hon.Invandringsdebatten
Invandringsdebatten under den här tiden var än mer snedvriden än den är i dag. Det fanns inget Internet och samhällsdebatten hängde därför på de stora massmedierna. Kritiker utmålades konsekvent som ”främlingsfientliga”, ”rasister”, ”nazister” och andra nedvärderande tillmälen. De fick sällan möjlighet att bemöta dessa anklagelser. Men även om det ibland var obehagligt, tog Ingrid det hela med större ro än många andra. – Jag förstod ju att ju mer de gav sig på mig, desto mer berörda var de. Hade man det klart för sig så behövde man ju inte ta det personligt. Vissa gånger gick dock invandringsvurmarna så långt över gränsen för det anständiga att även Ingrid tyckte att det var obehagligt. – En söndagsmorgon någon gång på nittiotalet ringde min yngsta dotter till mig. ”Mamma, köp inte Expressen i dag.” Jag köper aldrig Expressen, men nu blev jag förstås tvungen att göra det. Där fanns då ett uppslag över två sidor med rubriken ”Främlingshatets nya ansikten” och passfoton på mig och de andra två. Det var en vidrig artikel och där blev jag faktiskt lite folkskygg några dagar, berättar Ingrid. [caption id="attachment_55956" align="alignnone" width="585"]
Främlingshatare, rasister och nazister – invandringskritiker som försökte skapa samhällsdebatt under 1990-talet blev påklistrade många epitet av systemmedierna. Faksimil Expressen.[/caption]
Det blev över ett årtionde av intensiv kamp för att sprida kunskap om invandringspolitikens konsekvenser. Det bildades ett nätverk som fick namnet ”Folkviljan och massinvandringen” där Ingrid blev en av förgrundsgestalterna. Det svartmålades av ett näst intill enigt etablissemang och medlemmarna påklistrades de sedvanliga epiteten: främlingsfientliga, rasister, nazister. Detta trots Ingrids och flera andras bakgrund med arbete i Afrika.
Ingrid höll föredrag, deltog i paneldebatter och skrev debattartiklar till tidningarna. Jämfört med andra invandringskritiker lyckades hon dessutom få in relativt många av dem. Vi frågar Ingrid hur hon bar sig åt.
– Johnny Flodman, debattredaktören på Svenska Dagbladet, trodde ju på mig. Jag glömmer aldrig när han sade till mig: ”Verkligheten kommer att ge dig rätt”. Han gick i pension och dog tyvärr några år senare. Men i och med att jag kommit in i Svenska Dagbladet öppnades andra dörrar. Tidningen Idag skickade en reporter till Uppsala enkom för att intervjua mig. Jag fick in debattartiklar i Kyrkans tidning, Arbetet, Finanstidningen, DN, Dagens industri och många andra.
Ingrid Björkman, Jan Elfverson och Åke Wedin skrev också en ny bok som gavs ut 1996: Flyktingpolitikens andra steg: återvandring som utvecklingsstöd. I den lade trion fram ett konkret förslag till en kombinerad flykting- och biståndspolitik. I korthet skulle verkliga flyktingar få tillfälliga uppehållstillstånd, utbildas i Sverige, och sedan skickas hem så snart faran var över så att de, beväpnade med sina nya kunskaper, kunde bidra till uppbyggnads- och utvecklingsarbetet i sina hemländer. Ingrid menar att en sådan politik både hade räddat Sverige från det sönderfall vi ser i dag, och samtidigt effektivt hjälpt fattiga länder att förbättra sin egen situation.
– Det var ju tanken bakom UNHCR:s arbete från början. Man kommer hit, stannar den tid man behöver skydd, och när förhållandena så medger återvänder man för att hjälpa till att bygga upp landet. Vilka ska annars göra det?
Tillsammans med den amerikanske antropologen Jonathan Friedman, som vid den här tiden var bosatt i Sverige och mycket kritisk mot det politiskt korrekta debattklimatet, skrev de sin sista bok år 2005: Exit Folkhemssverige – en samhällsmodells sönderfall. Till skillnad från de tidigare böckerna, som i dag är svåra att få tag på, finns den att ladda ner gratis på nätet.
Efter denna publicering orkade Ingrid inte längre fortsätta i samma takt som tidigare.
– Till sist blev jag helt enkelt för trött. All min tid gick åt till det här och jag orkade inte längre, så efter Exit Folkhemssverige lade vi av.
Globalisterna bakom invandringen
Vi frågar Ingrid hur utvecklingen blivit i jämförelse med vad hon och hennes medförfattare förutspådde. Inte helt oväntat säger hon att den blivit värre än de trott. – I den första lilla gula boken [Invandring: sammanbrott eller utveckling – red.anm] hade vi en uppgift från Statistiska centralbyrån, som räknat fram att den svenska ursprungsbefolkningen skulle bli en minoritet år 2056. Men nu håller man på att byta ut befolkningen betydligt snabbare. Politikerna som driver på den förda politiken har hon inte många vänliga ord för. – Folkutbytet är ett förräderi mot det egna folket som är ohyggligt, fruktansvärt och helt obegripligt. – Hur kommer det sig att politikerna kan svika sitt folk på det här sättet? Särskilt som man samtidigt sviker tredje världen! Ur invandrarlandets perspektiv är det oerhört destruktivt, och även ur utvandrarlandets. Ingrid pekar sedan på några saker som börjat ge henne svar på den frågan. – Någonting som öppnade mina ögon var den här lilla boken, säger hon och visar upp ett exemplar av Folkvandring (2017) av den tidigare tjeckiske presidenten Václav Klaus och Jirí Weigl, som hon lagt fram på bordet. – Där fick jag mina misstankar bekräftade, att det var något lurt med massinvandringsvågen 2015. Varför kom det plötsligt sådana mängder och framför allt, varför blev de inte hindrade? De bröt ju mot alla lagar som fanns. Enligt Dublinkonventionen ska flyktingar söka asyl i närmaste säkra land. Ändå stod alla statscheferna och bara sade ”välkomna, välkomna”. Det effektivaste medlet för att bryta ner en nations samhörighet och självförsvar är en massiv invandring från tredje världen, men där stod Merkel och Löfven och välkomnade dem. Varför? – En som tar upp detta är Lars Bern. Jag håller fortfarande på att smälta det han säger, för det är så enormt. De stora bankerna och företagen, globalisterna kan vi säga – deras mål är att få total kontroll över hela världen. Och för att göra det måste de bryta ner nationernas motstånd. Nationalister och så kallade populister är deras främsta motståndare, medan andra politiker springer i deras ledband vare sig de kallar sig höger eller vänster. Politikerna är bara lakejer åt globalisterna, det är hemskt och ynkligt men så är det. En annan bok Ingrid rekommenderar starkt är Identitär! av österrikaren Martin Sellner, översatt och utgiven av Karl-Olov Arnstberg. – Så tycker jag att vi ska arbeta. Man borde samordna sina projekt och kampanjer, då blir det mycket större kraft. Vi motståndsmänniskor behöver samarbeta mer och understöda varandra, även om vi tycker olika om vissa saker, säger hon.”Sluta vara så fega!”
Även om man kan se att massinvandringen har pådyvlats folket av den globala finanseliten, massmedierna och politikerna, menar Ingrid att man inte heller kan friskriva ”vanligt folk” från ansvar. – När jag pratar med folk här i Båstad är det många som håller med mig. ”Men det kan man ju inte säga”, säger de. ”Varför inte?” undrar jag. ”Då blir man ju kallad rasist.” ”Jaha, och vad gör det då?” Så kommer det något om att det är ”så obehagligt, när folk pratar”. ”Men strunta i det”, säger jag. ”Ja, det kan du säga, du som har kurage.” Men alltså, det är väl inget särskilt kurage som krävs tycker jag. Hur kan det vara att folk är så fega? De reagerar mot det som sker, men de vågar inte visa att de reagerar. På så vis medverkar de ju i det här fruktansvärda som håller på att ske och gör sig själva medskyldiga till det som politikerna utsätter oss för. NyT: Vad tror du om framtiden? Kan vi fortfarande rösta oss ur eländet eller är det redan för sent? – Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro, men jag hoppas verkligen att det inte är för sent. Jag är övertygad om att Sverigedemokraterna kommer i en maktposition efter nästa val. NyT: Det måste väl till en massiv återvandring vid det här laget, inte bara stoppad eller minskad invandring som SD brukar förorda? – Jag tror att om bara SD får en maktposition, då kommer de att se till att det börjar vända. Det måste bli en återvandring, absolut. Jag beundrar Jimmie Åkesson enormt och jag tror att han kommer att se till det. De kommer att hejda utvecklingen och ge oss möjlighet att vända skutan. Det är åtminstone vad jag hoppas intensivt. – Jag tror att om informationen om invandringens negativa konsekvenser för utvandringsländerna blir känt för svenska folket, och även hur invandringen globalt påverkar ojämlikheten mellan länderna, då kommer vi att se en stor förändring i folks tänkande. Alla vet att invandringen är negativ för mottagarländerna, även Jan Eliasson vet det. Men svenskar i gemen är väldigt måna om andra, och de behöver få veta att invandringen inte gagnar fattiga länder heller. Det bästa vi kan göra både för oss själva och tredje världen är att skicka hem många av dem som redan finns här och i fortsättningen bara ge tillfälliga uppehållstillstånd. NyT: Du har kämpat på trots svartmålning och påhopp som avskräcker många. Än i dag skriver du debattartiklar och försöker påverka utvecklingen. Har du känt att det är din plikt att göra det här? – Jag har känt att jag måste göra det här därför att det som kommer att hända vårt land, om vi inte gör allt för att förhindra det, är så fruktansvärt. Jag gör vad jag kan, men fler måste ställa upp. Sluta vara så fega!↧
↧
Svag start för Partiet Nyans
Partiledare Mikail Yüksel. Foto: Partiet Nyans[/caption]
Enligt Yüksel har partiet cirka femtio medlemmar, men partiet verkar skötas av honom själv och ett fåtal medhjälpare. Det kan förklara den oprofessionella behandlingen av media där bara islamistvänliga tidningar som Dagens Nyheter släpptes in. Hemlighetsmakeri kännetecknar verksamheten och man får intrycket av att det ännu inte finns så mycket att visa upp.
Hot
Säkerhetsorganisationen var omfattande för ett så litet arrangemang. Vi noterade två eller tre poliser, två väktare och ett okänt antal privatpersoner som bevakade närområdet. Enligt Yüksel skall det ha förekommit hot mot arrangemanget och den inbjudne talaren Masoud Kamali ställde in sin medverkan på grund av hot riktade mot honom och hans familj. Kamali, som är född i Iran och har varit professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet och vid forumet Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet, säger till Nya Tider att han har talat med polisen men inte anmält hoten. De poliser som ansvarade för bevakningen av tillställningen kände inte till någon hotbild. Deras närvaro utgjorde enligt dem bara normal tillsyn av offentlig tillställning. Innan mötet kunde Nya Tider höra vad hotbilden bestod av när Yüksel gick igenom situationen med väktare och poliser. Enligt Yüksel handlade det om en kvinna från ett annat parti som kunde tänkas dyka upp ”för att provocera”. När Nya Tider talar med Yüksel innan mötet tonar han ned det och säger att det är överspelat. Sannolikt handlar det om en av de fyra svenska kvinnor som släpptes in på mötet och höll ett anförande om svenska värderingar inför en förvånad publik. [caption id="attachment_55974" align="alignnone" width="585"]
Säkerheten var hög, även om de närvarade poliserna spelade ned hotbilden. Foto: Nya Tider[/caption]
Mötet
Eftersom Nya Tider förvägrades inträde kan vi inte lämna en heltäckande bild av vad som sades. Personer som var på mötet säger dock att de upplevde att partiet hade svårt att svara för sig och slingrade sig i känsliga frågor. Enligt uppgiftslämnare inifrån mötet presenterades också statistik över oförrätter mot muslimer, som dock inte upplevdes som trovärdig. De vi talade med var inte medlemmar utan allmänt intresserade. Partiets politik består i dagsläget av tre punkter; kamp mot islamofobi, integration och bostadsfrågor. Partiet Nyans vill att muslimer skall betraktas som en nationell minoritet med åtföljande särlagstiftning. Bostadsbristen skall lösas genom en central myndighet för allt byggande. Integrationen skall lösas arbetsmarknadsåtgärder och språkutbildning. Man motsätter sig helt assimilering och att invandrare skall anamma svenska värderingar. Hur man skall lösa den skenande kriminaliteten har man i dagsläget inget svar på: – Jag kan inte svara på den frågan nu, vi är inte klara med frågan på programmet, förklarade Yüksel för Nya Tider.Kritiken
Partiet Nyans har fått kritik för att vara segregerande och rentav islamistiskt. Det är något Yüksel inte vill kännas vid: – Partiet Nyans är öppet för alla. Alla, oavsett etnicitet och bakgrund, är välkomna till Nyans. Vi är inte ute efter att skapa segregation utan vi är ute efter att bekämpa segregation. En blick på deltagarna på mötet motsäger dock detta, de flesta bar klädsel och skägg enligt muslimskt mode. Männen var i kraftig majoritet. De flesta i publiken föreföll vara från Turkiet och Mellanöstern, även om ett fåtal afrikaner hade hittat dit. När vi frågar Yüksel om anklagelserna i media om att han är den svenska grenen av Muslimska Brödraskapet, tillbakavisar han det bestämt. – Det är bara tomma anklagelser. På vilket sätt skulle vi vara det? säger han. NyT: Genom att medlemmar eller företrädare har kopplingar till dem. – Det är bara tomma ord.Svagt stöd för islamistparti
Att journalister inte släpps in på ett möte som utannonserats som öppet är häpnadsväckande. Under de år undertecknad arbetat för Nya Tider har det aldrig tidigare inträffat, trots att jag ofta går på möten för föreningar och partier som tycker mycket olika saker. Yüksel tog sig dock tid att svara på Nya Tiders frågor, så den valhänta hanteringen av media kan kanske förklaras med ovana. En annan förklaring kan vara att man försöker skapa en bild av invandrare, och muslimer i synnerhet, som hotade. Flera deltagare som Nya Tider talade med målade upp en bild av att muslimer särbehandlades negativt. Det spelar egentligen ingen roll om det inte är sant, om tillräckligt många upplever det så blir det ett problem. Partiet Nyans spelar på det kortet för att man har allt att vinna på det. [caption id="attachment_55981" align="alignnone" width="585"]
Partiet Nyans lanseringsmöte mötte svagt intresse. Foto: Partiet Nyans[/caption]
Partiet Nyans förefaller stå på en skakig grund. Utöver Yüksel har man inga namnkunniga företrädare, man har inte ens några namngivna medlemmar. Om medlemmarna vet vi inte mer än att de påstås vara akademiker, men den tilltänkte talaren Masoud Kamali är inte en av dem.
Det finns tungt vägande skäl att tro att man inte kommer att locka till sig särskilt många medlemmar från de etablerade partierna. Partiet upplevs som ett ytterlighetsparti och en övergång från ett annat parti innebär ett direkt stopp för arvoderade politiska uppdrag under överskådlig tid.
En somalier som Nya Tider har god kontakt med säger att han blir provocerad av tanken på ett parti för invandrare och en rad företrädare för kristna invandrargrupper tar avstånd från det.
Det återstår då för Partiet Nyans att satsa på att bli ett renodlat islamistiskt parti. Då är Yüksels påstådda kopplingar till Grå Vargarna inte ett hinder, men sannolikt kommer de flesta islamister att föredra att gömma sig i de etablerade partierna. Då återstår de mer hårdföra elementen, vilket kan komma att leda till samma splittring som sänkte det första svenska islamistiska partiet, Yasin.
Att Sverige kommer att få ett islamistiskt parti verkar oundvikligt, huruvida det blir Nyans är däremot långt ifrån givet.
↧
Nya Tiders reporter polisanmäld efter frågor till Pierre Schori
Jesper Johansson blir bortförd av polisen efter att han ställt frågor till politiker under Bokmässan. Foto: Nya Tider[/caption]
När Johansson någon timme senare åt lunch på området blev han konfronterad av två poliser, som tog tag i honom och bad honom följa med ut. På frågan varför, svarar den ene polisen att "det har skett ett brott här, och du vet nog vad det handlar om". Vad det handlade om visade sig vara att en anmälan om ofredande hade upprättats, med anledning av Johansson försök att få svar på sina frågor. Vår reporter avhystes från mässan, blev körd till en plats ett par kilometer bort och fick veta att han inte var välkommen tillbaka.
Händelsen är intressant, eftersom det tillhör journalistens normala arbete att ställa frågor till makthavare. Om anmälan går till domstol och vår reporter blir fälld, skulle en sådan dom kunna bli prejudicerande med ovissa följder. Nya Tiders chefredaktör Vávra Suk säger:
− Jesper gjorde ett utmärkt journalistiskt arbete. Det är precis så journalistik ska bedrivas. Makthavarna ska inte tro att de kan komma undan jobbiga frågor på bokmässan bara för att man inte upplåter en monter för Nya Tider.
↧
Se filmen när Nya Tiders reporter blir avvisad från Bokmässan
↧
Svartmålad läkare får rätt: ”Apatiska” barn berättar om hur de tvingades spela sjuka
Före detta ”apatiska flyktingbarn” berättar nu om det helvete de tvingades genomlida på grund av politiskt korrekta myndighetspersoners vägran att inse sanningen. Skärmavbild: Filter[/caption]
I tortyren ingick även bland annat att Nermin blev bränd med en lödkolv på armen. Det var det enda som kunde bevisas i polisförhör när han långt senare anmälde pappan, men då var brottet preskriberat.
Det andra före detta apatiska barnet, Anahit Arakelyan, är en flicka som kom från Armenien år 2009, då hon var tio år gammal. När familjen inte fick asyl bestämde pappan och styvmamman att hon skulle spela apatisk. Hennes pappa tog henne ur skolan och förbjöd henne att träffa kompisar och vistas ute på egen hand. Hon fick stränga riktlinjer: inte prata, inte le, inte göra miner, inte reagera överhuvudtaget.
– Jag kommer ihåg att min styvmamma kunde laga mat så det doftade i hela hemmet, men jag fick inte äta. Ibland kunde jag smyga upp och ta en brödbit eller någonting, för jag var så hungrig, berättar Anahit i Filter.
Hon förklarar vidare hur pappan genom fysisk och psykisk misshandel förmådde henne att simulera apati även under läkarkontrollerna, och hur hon alltid var livrädd att bli avslöjad. Vid ett tillfälle hade hon gått upp ett halvt kilo i vikt mellan två kontroller. Sjuksköterskan som vägde henne sken upp medan Anahit såg i ögonvrån att pappan blev arg.
– Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, säger hon. Mitt hjärta bara bultade och när sköterskan gått fick jag världens utskällning och sedan fick jag stryk.
Anahits pappa och styvmamma utvisades till slut, medan Nermins föräldrar fick uppehållstillstånd i Sverige.
– När jag fick uppehållstillstånd kände jag ingen glädje alls. När min pappa hämtade ut sitt svenska pass var han glad. Jag tänkte: Du kanske är glad, men det är inte jag. Det är jag som har lidit för det du har fått, berättar Nermin för Filter.
Förutom de personliga berättelserna från Nermin och Anahit, redogör Ola Sandstig också för en del av turerna i debatten, inklusive hur den manipulerades av barnläkare som Henry Ascher och journalister som Gellert Tamas. Han tar bland annat upp den framgångsrika behandling av ”apatiska barn” som bedrivits på vårdhemmet Solsidan, där man separerat barnen från föräldrarna – något som Nya Tider fram till dess var den enda tidning i hela Sverige som skrivit om (NyT v.46/2017).
Reaktionerna på reportaget har varit starka, bland annat har Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet tagit upp det. Inte minst har det lyfts fram i sociala medier och av alternativmedier som ännu ett fall där politisk korrekthet och ”godhetsiver” lett till fasansfulla konsekvenser, inte bara genom att sabotera det svenska asylsystemet utan genom att ha bidragit till att tusentals barn fått utstå rena tortyren under månader eller år i sträck.
↧
↧
Lööf svängde om omskärelseförbud
Annie Lööf (C). Foto: Nya Tider[/caption]
Intensiv debatt under partistämma
Debatten om könsstympning, och då främst det fortsatta tillåtna könsstympandet av specifikt pojkar, har rasat i omgångar genom åren. På ena sidan av debatten finns de som menar att det är fel och omoraliskt att könsstympa barn. Dana Pourkomeylian från CUF beskriver detta som en ”liberal principfråga”. – Barn är egna individer med egna rättigheter och egen kroppslig integritet och den måste vi slå vakt om, sade hon till DN. Det man vänder sig emot är att minderåriga barn utsätts för ett kirurgiskt ingrepp med långtgående konsekvenser för individen, vilket de inte har någon möjlighet att värja sig emot eller själva besluta om. Det är något som alla är eniga om när det kommer till flickor, men på andra sidan av debatten står de som menar att könsstympning är okej – så länge som det är pojkar man utsätter och så länge som det sker på religiösa grunder. Partiets vice ordförande Anders W Jonsson varnade till exempel stämman för att anta förslaget: – Omskärelse är grunden för två världsreligioner. Ett förbud kommer att tolkas som att vi går emot dessa folkgrupper som redan har det svårt och att vi är emot judendom och islam, sade han. Anders W Jonsson, som är barnläkare, ville efter Centerpartiets stämma inte utveckla sitt resonemang till de journalister som ställde frågor. Efter att upprepade gånger fått frågor valde Centerns presschef istället att avbryta pressträffen. – Det handlar inte om omsorg om pojkars hälsa. Orsaken är rädslan att stöta sig med religiösa grupper, sade Josefin Silverfur från Stockholms län. Kritiken från både judiska och muslimska företrädare kom även som väntat kort efter att stämman avgjorts. Mohamed Temsamani, ordförande för Förenade islamiska föreningar i Sverige, anser att ett förbud vore en inskränkning i religionsfriheten. – Ett förbud kommer att ytterligare öka utsattheten för två av landets mest utsatta religiösa minoriteter, säger Temsamani till Aftonbladet. Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig sade sig vara ”väldigt besviken” över C-stämmans beslut. – Det är väldigt oroande. I praktiken blir det omöjligt att leva som jude eller muslim om ett sådant förbud realiseras.Lööf svängde i frågan – har själv lagt motion för förbud
Frågan är onekligen infekterad och Annie Lööf gick snabbt ut och klargjorde sin nuvarande ställning i frågan. – Det här är inget vi tänker skriva riksdagsmotioner om. Partistyrelsen har ju avslagit de här motionerna under alla mina åtta år som partiledare och även inför den här stämman. Nu valde partistämman mot partiledningens vilja att fatta beslutet. Jag beklagar det, säger Lööf till TT. – Jag förstår den kritiken, och jag har också varit i kontakt med Judiska centralrådet på förmiddagen och kommer att prata mer med dem på eftermiddagen. För oss är det en viktig fråga att hålla religionsfriheten högt, och den står vi bakom till 100 procent, säger Lööf vidare till TT. Men annat lät det 2007 när Annie, då med efternamnet Johansson, tillsammans med Staffan Danielsson gemensamt skrev en motion i riksdagen där man yrkade på ett förbud mot manlig omskärelse. I motionen krävde man att lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor skulle göras könsneutral så att den även omfattar omskärelse av omyndiga pojkar. I motionen skrev man: ”Äger föräldrar sina barns kroppar? Ska föräldrar kunna besluta att deras omyndiga barn ska könsstympas genom omskärelse? Ska landstingen kunna åläggas att för föräldrarnas räkning utföra denna oåterkalleliga operation på omyndiga pojkar?” De pekade på hur kvinnor åtnjuter ett större skydd vad gäller den personliga integriteten än vad pojkar gör: ”Vad gäller kvinnor finns en levande diskussion om att detta är oacceptabla ingrepp och att dessa ingrepp bör upphöra. I Sverige är kvinnlig omskärelse förbjuden och grova fall kan ge upp till tio års fängelse, något som är en viktig markering då det för all framtid förstör kvinnans möjlighet till normalt sexuellt umgänge och kränker hennes rätt till personlig integritet. Vad gäller män finns inte samma debatt och manlig omskärelse är tillåten i Sverige. Manlig omskärelse är visserligen ofta ett mindre ingrepp jämfört med den kvinnliga, men för den skull innebär den inte en mindre kränkning av den personliga integriteten. ” De skrev också: ”Stympningen är alltid invalidiserande. Den medför nedsatt känslighet och ärrbildning. Barnets rättigheter åsidosätts på ett sätt som inte anstår ett modernt rättssamhälle. Den nuvarande lagen strider direkt mot FN:s konventioner om mänskliga rättigheter på flera punkter. Det är inga andra kroppsstympningar som i dag accepteras, så varför ska stympning av pojkars könsorgan accepteras? Till och med hundars svansar har ett bättre lagskydd sedan det blev förbjudet att stympa dessa.” Dessa starka ord föranledde motionen men den fick inget genomslag i riksdagen. Nu när Annie Lööf är partiledare och hennes eget parti anammar samma politik som hon själv förordade och lade motion om i riksdagen har hon istället vänt i frågan. Annie Lööf säger i en kommentar till Aftonbladet: – Det stämmer att jag har motionerat om detta för 12 år sedan som ny riksdagsledamot, men jag ändrade uppfattning bara något år efter det, säger hon. C-ledaren fortsätter: – Under min tid som partiledare har partistyrelsen förordat avslag på det här förslaget på flera stämmor men denna gång valde stämman, mot partistyrelsens vilja, att fatta det här beslutet. Jag beklagar det. Men nu har partistämman beslutat detta och vi kommer i likhet med alla andra beslut analysera hur vi skall hantera det.↧
Lidingö först ut i Stockholmsregionen med tiggeriförbud
Infriat vallöfte
Redan inför valet år 2018 gick Moderaterna, Kristdemokraterna samt Lidingöpartiet alltså ut i en gemensam avsiktsförklaring om att införa ett lokalt tiggeriförbud i kommunen under mandatperioden ifall Lidingöborna gav dem förtroendet att styra kommunen. Resultatet lät inte heller vänta på sig i och med ett starkt mandat i ryggen med stöd av Sverigedemokraterna. Så här kommenterar Daniel Källenfors (M), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande beslutet vid fullmäktigesammanträdet den 30 september: – Tiggeriförbud är ett vallöfte från Moderaterna, Lidingöpartiet och Kristdemokraterna som vi nu genomfört, då många Lidingöbor ser det som ett problem. Tiggeri är ingen väg ut ur fattigdom. Det cementerar människor i utanförskap och gör dem sårbara för att bli utnyttjade av organiserad brottslighet. Därför beslutade vi om tiggeriförbud på tio platser på Lidingö. Nu när beslutet är fattat kommer det hela att utmynna i en lokal ordningsföreskrift som skall klubbas av kommunstyrelsen.Muller inom moderaterna
Att Lidingömoderaterna nu väljer att löpa linan ut och införa ett lokalt tiggeriförbud visar att det pyr inom Moderaterna. Det är väl känt att många moderatledda kommuner i Skåne redan har infört, eller åtminstone är på väg att införa, lokala tiggeriförbud för att få bukt med oordning och kriminalitet från migranter, men uppe i Stockholm har tongången delvis varit en annan. Exempelvis ville stockholmsmoderaterna egentligen införa ett tiggeriförbud, men det fick raskt offras för att komma överens med bland annat Miljöpartiet och Centerpartiet, och över huvudtaget har den liberala falangen inom Stockholmsregionens Moderater varit starkare än i Sydsverige. Lidingös vägval visar ändå att mullret inom Moderaterna nu även nått Stockholmsregionens gränser.↧
Migrationsverket öppnar upp för utvisningar till Syrien
Nya riktlinjer kan ge färre asylansökningar och fler utvisningar
Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer säger till Ekot att Sverige nu kan bli ett av de första länderna i Europa som utarbetar en praxis för utvisningar till Syrien. Det är ett beslut som kan få mycket stor inverkan inte bara på Sverige framöver, utan i hela Europa, då syrierna varit en stor grupp migranter under senare år. – Vi är nog bland de första i linjen här. Eftersom vi inte är politiskt påverkade så går ofta våra beslutsgångar lite snabbare. Så jag tror att Sveriges bedömningar kommer att vara något som många andra länder kommer att titta på. I nuläget får praktiskt taget alla som söker asyl och hävdar att de är från Syrien uppehållstillstånd i Sverige och tillgång till vårt sociala skyddsnät samt välfärd. Men med en ny praxis för ett allt säkrare Syrien i följderna av att islamisterna närmast helt besegrats av regeringsstyrkorna kan det komma att ändras. Fokuset blir i första hand att bli av med brottslingar med utvisningsbeslut. Därefter kommer sannolikt andelen accepterade asylansökningar att minska i stor omfattning då grunderna man tidigare använt helt enkelt inte längre är applicerbara.Utvisa brottslingarna tillbaka till Syrien
I ett första skede kommer man att undersöka om man kan verkställa utvisningar av personer dömda till utvisning på grund av brott. Det är något som beror på hur de syriska myndigheterna agerar och hur Sverige kan samarbeta med dessa om att ta emot sina medborgare. Trots att Sverige flera gånger fördömt den syriska regimen, så är det inte kontroversiellt att inleda myndighetskontakter, säger Said Mahmoudi, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet till Ekot. – Utgångspunkten är att oavsett vad man tycker om den politik som det andra landet för, så måste man ändå ha en slags fungerande relation mellan de två länderna, säger Said Mahmoudi. En del av utvisningarna kommer att bli att man i viss grad kommer behöva skicka de utvisade genom den syriska huvudstaden Damaskus, som genom hela konflikten i Syrien varit en säker region, för att sedan kunna få ut dem till deras hemregioner. – Vi har bedömt det som så att om man är en resursstark person, har ekonomiska resurser utöver det vanliga, och har någon form av koppling till Damaskus, så kan man i undantagsfall förväntas ta skydd i Damaskus, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.Syrien välkomnar återvändare
Syriens utrikesminister Walid al-Muallim höll ett tal inför FN:s generalförsamling i New York redan under september 2018 där han klargjorde att Syrien nu var redo att ta emot alla syrier som ville återvända. – Vi välkomnar all hjälp med rekonstruktionen från de länder som inte var en del av aggressionen mot Syrien. De länder som bara erbjuder villkorad hjälp eller som fortsätter att stödja terrorism är varken inbjudna eller välkomna att hjälpa till, sade Walid al-Muallim under talet. Nya Tider kunde som enda svenska tidning även delta på möten mellan representanter från det svenska partiet Alternativ för Sverige och den syriska regeringen där man talade om just återvandringspolitik gällande de många syrier som nu lever i andra länder i Europa. Det viktigaste budskapet från både politiska företrädare och religiösa ledare i Syrien var att flyktingarna behövs i sitt hemland för att hjälpa till att bygga upp det igen. Migrationsverkets kommande praxis kan komma att lägga grunden för det.↧