Dystra siffror visar: Sverige allt mer otryggt – speciellt för kvinnor

Den Nationella Trygghetsundersökningen 2018 släpptes nyligen av Brottsförebyggande Rådet (Brå). Rapporten är en dyster läsning som visar på en stor otrygghet hos det svenska folket, speciellt hos svenska kvinnor. Nästan var fjärde person, 24,5 procent av befolkningen, utsattes enligt rapporten för något brott som riktade sig mot dem som person under 2017. Utsattheten har dessutom ökat för nästan samtliga brottstyper som riktats mot enskild person jämfört med 2016. Sett till en längre tidsperiod är det speciellt utsatthet för sexualbrott som haft tydligast negativ utveckling under de senaste åren. Andelen som har uppgett denna utsatthet har ökat sedan 2012, och speciellt sedan 2015. Ett årtal vilket sammanfaller med massinvandring från några av de grupper som är mest överrepresenterade som förövare vid just sexualbrott.

En halv miljon drabbades av sexualbrott under 2017

Enligt rapporten utsattes 6,4 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år för ett sexualbrott under 2017, vilket Brå uppskattar motsvarar till cirka 508 000 drabbade. Det är en kraftig ökning jämfört med 2016, då andelen var 4,7 procent. Delar man upp könen blir statistiken desto mer anmärkningsvärd. Män utsätts i mindre grad för sexualbrott än kvinnor, men från att ha legat stabilt kring ca 0,5 procent från 2006 till 2014 så inleddes en omfattande ökning under 2015 till 0,7 procent vilket blev 1,0 procent under 2016 och 1,6 procent under 2017. För kvinnor, som alltid varit mer utsatta för sexualbrott, har ökningen varit ännu större. För tio år sedan angav 2,2 procent av kvinnor i åldrarna 16-84 år att de utsatts för ett sexualbrott under 2007. Det låg ganska stabilt fram tills 2014, då det uppgick till 3,4 procent men precis som med männen skedde en kraftig ökning efter detta år. 2015 var siffran uppe på 5,8 procent, 2016 var det uppe på 8 procent och 2017 nådde det 10,7 procent. En femdubbling. Tittar man på den ålderskategori som är värst drabbade, unga kvinnor i åldern 16-24 år blir siffrorna än mer horribla.

Var tredje ung kvinna drabbades av sexualbrott, varannan är orolig för att drabbas

För tio år sedan, 2017, rapporterade 6,5 procent av kvinnorna i åldern 16-24 år att de utsatts för ett sexualbrott i NTU. Till 2014 hade detta ökat till 9,5 procent. Under 2015 skedde nästan en fördubbling över ett år, till 17,1 procent. Under 2016 fortsatte den utvecklingen till 26,7 procent och under 2017 drabbades mer än var tredje ung kvinna för ett sexualbrott. Hela 34,4 procent rapporterade att de utsatts, men mycket få av dem väljer att anmäla och mörkertalet beräknas ligga kring 80-90 procent. Men det är inte bara antalet drabbade av sexualbrott som påverkar Sveriges kvinnor, även deras oro över att komma att drabbas av sådana brott är något som i hög grad inverkar på allt fler kvinnors liv. I åldern 16-19 år är det 43 procent av kvinnorna som oroas ”mycket/ganska ofta” av att utsättas för ett sexualbrott. Bland kvinnor i åldern 20-24 år är siffran uppe på 47 procent. Vid 25-34 års ålder är den 35 procent.

Bortförklaringar i ljuset av ökade våldtäkter

Samtidigt som antalet anmälda våldtäkter kontinuerligt ökar, med 8 procent mellan 2017 till 2018 till 7840 totalt enligt Brås preliminära uppgifter, så är de experter som intervjuas av massmedier tydliga – med sin otydlighet. – Min personliga inställning och gissning är att antalet våldtäkter inte har ökat, utan att mörkertalet har minskat. Eftersom man nu förväntar sig att få ett vettigt mottagande, och inte blir ett offer igen, så ökar benägenheten. Jag tror att det kommer att stiga, och inom ett par år planas ut, säger kriminologen Fatima Addberger till Expressen. Det är den återkommande bortförklaringen på att antalet våldtäkter som har ökat med 1666 procent sedan 1975. Samtidigt som man valt att sluta föra statistik på förövarnas etnicitet efter att samtliga undersökningar visat på stor, ibland extrem, överrepresentation hos vissa grupper väljer man istället att mena att det bara är anmälningsbenägenheten som ökar. Nya Tider har flera gånger kunnat visa hur vissa gruppers överrepresentation direkt leder till tydliga ökningar av sexualbrott i Sverige. T.ex. begås hela 95,6 procent av överfallsvåldtäkterna av män med utländsk härkomst. Män med utomeuropeisk härkomst begår 84 procent av de grova våldtäkterna. Svenskar, som fortfarande är majoritetsbefolkning i Sverige, kommer först på fjärde plats, efter afghaner, irakier och somalier. Två av tre grova våldtäkter begås av asylsökande eller män som getts uppehållstillstånd. Men att antalet invandrare från grupper som är extremt överrepresenterade vid sexualbrott skulle vara en relevant faktor för den ökning som rapporteras ifrågasätts av samma experter som inte ser någon mening med etnisk statistik. [caption id="attachment_45526" align="alignnone" width="585"] Utvecklingen gällande fullbordade våldtäkter. Bild: Affes statistikblogg[/caption]   – Det som är svårt att säga är om det är en verklig ökning, eller om det mer är att vi får ner mörkertalet. Vi vet ju att det är väldigt många som inte anmäler sin förövare och ett möjligt scenario är att fler börjar göra det nu. Det är det som är intressant och som vi behöver forskning på: Om det är ”nya” våldtäkter eller om man börjar få ner mörkertalet, säger feministen, kriminologen och genusvetaren Nina Rung till Expressen. [caption id="attachment_45527" align="alignright" width="355"] Nina Rung, feminist och kriminolog har ingen annan förklaring än att anmälningsbenägenheten har ökat. Foto: Stillbild TV4[/caption] Feministen Nina Rung är känd för att bland annat ha påstått att det ökade antal sexbrotten beror på dejtingappar, förnekat att det är relevant med överrepresentation hos invandrare och även trivialiserat en gruppvåldtäkt mot en svensk kvinna i Studie Ett i Sveriges Radio. Hon är en av de ”experter” som ofta används av massmedier för att flytta fokus från invandrares brottslighet, trots att hon som kriminolog har samma kunskap om den verkliga statistik som råder kring deras överrepresentation. —Det som blir frustrerande för mig och mina kollegor som utreder de här brotten är att vi känner inte igen det här. Vi känner inte igen att det är enorma antal gruppvåldtäkter och att det är liksom män från andra kulturer som begår de här brotten mot svenska kvinnor. Det är inte det vi ser, sade Nina Rung 2016 i Studio Ett i Sveriges Radio på frågan om hur det ser ut i Sverige, efter sexattackerna i Köln där hundratals tyska kvinnor våldtogs och utsattes för sexualbrott av invandrare. ”Experten” lyckades bortförklara att över 90 procent av gruppvåldtäkterna i Sverige begås av män med utomeuropeisk härkomst. Var fjärde våldtäktsman som agerat i grupp är dessutom afghan, en folkgrupp som kommit till Sverige i stort antal sedan 2015. Det är anmärkningsvärda siffror som å ena sidan tonas ner av både dessa experter och massmedia, samtidigt som de ibland tvingas erkänna det som ett faktum. Expressen har till exempel själva kunnat rapportera 2018 att 98 procent av gruppvåldtäktsmännen de senaste åren har utländsk bakgrund. Men det känner inte kriminologen Nina Rung till. Det är istället den förmenta evigt ökande anmälningsbenägenheten som blir mantrat.

Fortsatt lågt förtroende för rättsväsendet

Det som talar emot den ”evigt ökade anmälningsbenägenhetshypotesen” som ofta förs fram är att lite mindre än hälften, 47 procent av befolkningen (16–84 år) uppger 2018 att de har mycket eller ganska stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Medan en knapp tredjedel av befolkningen har ett stort förtroende för åklagare och domstolarnas sätt att utföra sitt arbete. Siffrorna är anmärkningsvärda i att det är så få som upplever ett stort förtroende för så pass viktiga samhällsinstanser men ligger kvar kring snarlika nivåer så som de gjort de senaste tio åren med mindre variationer från år till år. Kvinnor har generellt ett något större förtroende för rättsapparatens olika instanser än män, men skillnaden är varken så pass stora, 44 procent för män mot 49 procent för kvinnor eller förändrade över tid att det skulle tyda på någon ökad anmälningsbenägenhet.

Ökning även bland andra brott och den totala otryggheten i landet

Sexualbrotten utmärker sig i NTU-rapporten, men även andra brott ser en ökning. Andelen som uppger att de utsattes för misshandel under 2017 är 3,3 procent av befolkningen (16–84 år). Det är en lite större andel än 2016, då 3,1 procent utsattes. Andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2017 är 1,3 procent av befolkningen (16–84 år). Det är en högre nivå än 2016, då andelen var 1,1 procent. Sett till utvecklingen över tid låg andelen utsatta för personrån på en relativt stabil nivå till och med 2015, men därefter har antalet personrån ökat. Den totala otryggheten sett till befolkningen som helhet har även den ökat efter 2015. Numera uppger 28 procent av befolkningen (16–84 år) att de känner sig mycket eller ganska otrygga, eller att de till och med är så pass otrygga att de undviker att gå ut ensamma sena kvällar i sitt bostadsområde. [caption id="attachment_45528" align="alignnone" width="585"] Även om sexualbrotten har den högsta ökningstakten så ökar även annan brottslighet. Bild: NTU[/caption]