![]()
Nyligen uppmärksammades att Emran Rafi Popaljan, ledaren för en synnerligen brutal gruppvåldtäkt på ett asylboende i Mariannelund 2011, fortsätter att bo i Sverige och verka som yrkeskriminell. Redan innan detta brott var han dock dömd för våldtäkt, men fick stanna med anledning av Lag (1984:595), införd av dåvarande invandrarminister Anita Gradin. Lagen fastslår att ”En utlänning som kom till Sverige innan han fyllde 15 år och som när åtalet väcktes hade vistats här sedan minst fem år får inte utvisas". En utländsk brottsling som uppfyller kriteriet kan därmed begå ett obegränsat antal synnerligen grova brott i godtycklig brottskategori utan att någonsin tvingas lämna landet. Detta gällde också Popaljan, som kom till Sverige före 15 års ålder och vid brottet bott i landet i över fem år.
I samtalet med Anita Gradin inleder Nya Tider med att fråga om hon själv minns tankarna kring lagstiftningen:
− Det är svårt, men det har att göra med att det är barn om jag minns rätt.
NyT: Om man har kommit till Sverige innan man fyllde 15 år och har vistats i landet i fem år innan man åtalas får man under inga omständigheter utvisas och det är att likställa med permanent uppehållstillstånd utan möjlighet till utvisning, vilket nästan kan jämställas med medborgarskap.
− Ja, när du säger det, jag tror att det var så. Det handlade framförallt om familjeanknytning och liknande saker.
NyT: Minns du hur resonemanget gick på 1980-talet. Hur man tänkte?
− Har du anknytning till Sverige. Det kunde ha varit ett adoptivbarn. Det kunde ha varit familjeanknytning på olika sätt. Vart skulle den ungen ta vägen?
NyT: Det kan ju ändå handla om att personen begår mord när de är 22 år gamla.
− Då får man väl sitta i svenska fängelse eller ungdomsanstalt om man är anknuten till Sverige. Vad är det som säger att du blir bättre rehabiliterad om du kommer till ett främmande fängelse?
NyT: Känner du till gruppvåldtäkten i Mariannelund?
− Nej.
Det finns fler exempel på liknande fall, som irakiern Sivak Raffe Daoud, dömd 2012 för delaktighet i en gruppvåldtäkt med 7 - 10 förövare. Han har sedan även dömts för bland annat rån. Nya Tider frågar därför Gradin hur hon ser på att människor som blir yrkeskriminella får stanna i Sverige för gott:
− Ja, det händer säkert. Det handlar om barn och hur ser familjesituationen ut. Det var viktigt med en helhetssyn. Vad är vettigt humanitärt?
NyT: Jag tänker på den andra sidan. När den svenska folkgruppen systematiskt utsätts för brottslighet av de här personerna. Då har du ju en annan sida av humanism?
− Ja, just det. Jo, man måste nog nästan ha ett fall. Du måste göra en helhetsbedömning. Vad bedömer man som det viktigaste i det här fallet med en "ung människa". Fanns det någon anknytning kvar? Vad är vettigt. Man måste nästan ha ett fall.
NyT: Jag vill förstå hur man tänkte på den tiden. Just detta med humanismen gentemot den personen, men samtidigt humanism gentemot det svenska folket och att det svenska folket måste leva med en person under 60 år som är yrkeskriminell.
− Ja. Det är så svårt att bara ta så här ur luften. Det var ju viktigt att göra en helhetsbedömning och var hamnar man då?
NyT: Men just detta att man inte någon hänsyn alls till brottets karaktär eller vad det svenska folket utsätts för. Detta är ju en benhård princip.
− Det handlade om att göra en helhetsbedömning som jag minns det. Det gällande att vrida och vända och titta på allt från olika utgångspunkter.
NyT: Nu har det ändå gått nästan 35 år sedan ni införde lagen. Nu ser ju vi delar av slutresultatet. Gruppvåldtäkter och tusentals afghaner som ljuger om sin ålder för att utnyttja det här kryphålet. Har ni verkligen tänkt på hur det svenska folket ska leva i sitt land? Har ni ens beaktat detta i diskussionerna genom åren?
− Nu är det ju några år sen. Som jag minns det vreds och vändes och man for många vändor. Det var inga lätta beslut.
NyT: Men samtidigt får man ha en återkoppling till vad som händer i verkligheten.
− Det är klart.
NyT: Den lagen har ju utnyttjats väldigt mycket, på ett otillbörligt sätt, där åklagarmyndigheten i dag står handfallen inför detta med primärt afghanska "ensamkommande".
− Men det är inte förbjudet att ändra lagar. Åtminstone på min tid så utvärderade inte minst sådana här frågor. Fanns det skäl att ändra på någonting? Det måste ha gjorts även efter mig.
NyT: Med vilka termer tänkte man på 1980-talet? Tänkte man från utgångspunkten att det finns ett svenskt folk som man arbetar för, eller var man mer internationell? Vad som är bäst för svenskarna?
− Man försökte väl att baka ihop det nationella och det internationella så att man fick en helhetsbedömning. Vi hade ju åtaganden internationellt i konventioner som vi hade skrivit på. Det gällande att hitta en avvägning och som medlem i Europarådet måste man leva upp till förpliktelserna från den utgångspunkten.
NyT: Kan det ha varit ett misstag att ha infört den här lagen?
− Det kan jag inte ta ur luften så där. Man får stå för det man har gjort och sen får andra utvärdera. Hur man funkade som statsråd. Man får stå för det man har gjort, punkt.
NyT: Ser du alltså att det ska finnas ett ansvar då eller hur menar du?
− Det får du väl gå igenom och utvärdera så får jag stå för det har gjort. Man får stå för det som man har deltagit i.
NyT: Anser du att det finns ett svenskt folk, eller svensk folkgrupp?
− Hur menar du då?
NyT: Jag tänkte rent principiellt, anser du att det finns ett svenskt folk, alltså en svensk folkgrupp?
− Det är tveksamt. Vi är ju del av och som, nej, det klart både det enda och andra. Vi är en blandning av allt möjligt.
NyT: Samerna är säkert mer utblandade med svenskarna än vad svenskar är med andra folk.
− Är du ute efter att det skulle finnas något ursvenskt, vad är det?
NyT: Du har aldrig känt att din primära uppgift som statsråd är att bevaka svenskarnas intressen. Du har tänkt mer internationellt?
− Ja, jag har nog varit ganska internationell.
NyT: Tycker du inte det är lite sorgligt?
− Man är ju både svensk och internationell. Jag har svenska rötter, men är mycket påverkad av Norden, Europa och det internationella.
NyT: Men nu när du har sett utvecklingen sen 1980-talet, tycker du inte det är dags att sätta svenskarna lite längre fram i rummet?
− Varför det?
NyT: Vi har ju otroliga problem i Sverige. 34 procent av alla kvinnor mellan 16 och 24 uppger att de utsätts för sexualbrott varje år. Det är ju en hemsk utveckling. Bara i Göteborg är det en bilbrand om dagen.
− Vart vill du komma? Vad är du ute efter?
NyT: Detta är ju 35 år med politik som har förts och jag förstår inte varför man har tänkt i termer om vad som är bäst för svenska folket, hela tiden har sträckt ut armarna åt olika håll utan att tänka på konsekvenserna för oss.
− Ja, men i och med att du har ett nordiskt samarbete har det varit öppna gränser. Mer och mer europeiskt engagemang har betytt fri rörlighet inte bara för varor och tjänster utan även för människor.
Enligt SCB:s statistiktjänst med namnet ”Personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem efter medborgarskap, ålder och kön. År 2002 – 2018” finns mellan de nämnda åren 213 000 registrerade mellan 0 och 14 år som alltså aldrig går att utvisa när de har varit i Sverige i fem år. Under migrationskaoset 2015 registrerades 8 403 personer som antingen 13 eller 14 år gamla, varav 4 480 från Afghanistan och 1 620 från Syrien. Exakt hur många av dessa som har nyttjat Gradins ”paragraf” är oklart, men det torde röra sig om tusentals, då flera studier har visat att en överväldigande majoritet av särskilt afghanerna har ljugit om sina åldrar. Om man går längre tillbaka i tiden råder det alltså inget tvivel om att minst en kvarts miljon invandrare i Sverige omfattas av Gradins lag.
Gradin var riksdagsledamot för Socialdemokraterna 1969 - 1992, invandrarminister 1982 - 1986, utrikeshandelsminister 1986 - 1991, och därefter Sveriges ambassadör i Österrike. Mellan 1995 och 1999 var hon också ledamot av EU-kommissionen.
Några nämnvärda fall:
Emran Rafi Popaljan, afghansk medborgare
Gruppvåldtäktsmannen Popaljan, som i Mariannelund deltog i en våldtäkt där en svensk småbarnsmamma blev så illa skadad att hon fick sitta i rullstol i en månad, har därefter begått fler grova brott.
Sivak Raffe Dauod, irakisk medborgare
Dauod dömdes för en gruppvåldtäkt 2012 i Södertälje tingsrätt. Dauod är yrkeskriminell sedan 2015 och åtalades under 2018 för rån med skarpladdat vapen.
Hassan El Chami Haddad, libanesisk medborgare
El Chami Haddad är i dag 21 år gammal, men har redan en gruppvåldtäkt, följt av rån, olaga frihetsberövande och narkotikabrott i bagaget. Enligt kammaråklagare Anna Berg kan han aldrig utvisas från Sverige.
Saman Abdulkhalek Kakaulla, irakisk medborgare
Den irakiske medborgaren Saman Abdulkhalek Kakaulla dömdes för första gången till fängelse som 17-åring i Uppsala tingsrätt för försök till rån och olovligt brukande. Han har sen dess varit yrkeskriminell och avslutade 2014 med en gruppvåldtäkt och har just nu flera pågående åtal.
Foday Fofana, gambiansk medborgare
Fofana greps redan som 16-åring för snatteri och har enligt domar därefter utvecklats som yrkeskriminell i Sverige. Enligt kammaråklagare Emma Olsson, som åtalade honom för grov våldtäkt och rån under 2017 när han var 20 år gammal, var det helt omöjligt att begära utvisning. Offret var i detta fall en svensk mormor.
